De historiskt stora inkomstskillnaderna fortsätter att öka
Maktelitens genomsnittliga inkomster före skatt motsvarade 19,6 industriarbetarlöner 2017, den största skillnaden som uppmätts sedan undersökningens startår. År 1950, denna undersöknings första år, var maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarande 11,1 industriarbetarlöner. 1980 var skillnaden i inkomster mellan maktelit och industriarbetare som minst, maktelitens genomsnittliga inkomst motsvarade då 4,9 industriarbetarlöner.
Maktelitens relativa inkomster har ökat stadigt de senaste åren: 2014 motsvarade denna grupps genomsnittliga inkomst 18,3 industriarbetarlöner, 2015 motsvarade den 18,7 industriarbetarlöner och 2016 18,8.
Den inkomst som vi mäter för makteliten är den sammanräknade inkomsten bestående av arbetsinkomst samt inkomster från kapital. År 2017 var den genomsnittliga sammanräknade inkomsten före skatt i makteliten drygt 7,15 miljoner kronor, att jämföra med en genomsnittlig industriarbetarlön på 365 074 kronor. Per månad innebär det en genomsnittlig inkomst i makteliten på 596 160 kronor respektive en genomsnittlig industriarbetarlön på 30 423 kronor.
Den ekonomiska eliten har högst inkomster
I rapporten analyseras inkomstutvecklingen för tre undergrupper inom makteliten – den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska eliten. Skillnaderna i genomsnittlig inkomst mellan de tre grupperna är stora. Av de tre grupperna är det framför allt den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 verkställande direktörer på svenska storföretag, som har ökat sina inkomster i förhållande till industriarbetarlönen de senaste årtiondena.
År 2017 hade de 50 direktörerna som ingår i urvalet en högre relativinkomst än någonsin tidigare, i genomsnitt en inkomst på motsvarande 59,2 industriarbetarlöner. Detta är en avsevärd ökning från året innan då den relativa inkomsten för denna grupp motsvarade 55,1 industriarbetarlöner. År 1950, undersökningens startår, var motsvarande siffra 26,1 industriarbetarlöner; 1980 var gruppens relativinkomster som lägst och motsvarade då 9,1 industriarbetarlöner.
De andra två elitgrupperna har betydligt lägre genomsnittsinkomster. Undergruppen som vi kallar den demokratiska eliten – de folk- och förtroendevalda i vår undersökning – hade i genomsnitt en inkomst på motsvarande 3,9 industriarbetarlöner 2017. Detta är en liten ökning från året innan då motsvarande siffra var 3,8, men en minskning sedan 2015 då den genomsnittliga relativinkomsten i denna grupp var 4,2 industriarbetarlöner. Den högsta relativinkomsten hade denna grupp 2007 då personerna i gruppen hade en genomsnittsinkomst på motsvarande 6,7 industriarbetarlöner. Som lägst var denna grupps relativinkomster 1985, när de i genomsnitt var motsvarande 2,8 industriarbetarlöner.
Den byråkratiska elitgruppen – främst högt uppsatta tjänstemän i offentlig sektor – hade i genomsnitt motsvarande 7,3 industriarbetarlöner i inkomst 2017 vilket innebar en något minskad relativinkomst jämfört med året innan då den genomsnittliga inkomsten i gruppen motsvarade 7,8 industriarbetarlöner. Störst var inkomstkvoten mellan genomsnittet i den byråkratiska eliten och industriarbetarlönen år 2006 då den var 8,7. Som minst var skillnaden undersökningsåren 1970 och 1980 då gruppens genomsnittliga inkomst motsvarade 4 industriarbetarlöner.