Fråga facket Fråga facket

Ojämlikhet och radikala högerpartier

Rapport Högerradikala partier har blivit en etablerad del av det politiska landskapet i de flesta västeuropeiska länder under de senaste decennierna. Framgången för dessa partier har varierat över tid och på senare tid, i enstaka fall, även stagnerat eller gått bakåt.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Illustration: Cristina Jäderberg

Faktorer som ökar väljarstödet för högerradikala partier

Sverige saknade liksom Tyskland länge ett framgångsrikt högerradikalt parti. Detta ändrades i samband med riksdagsvalet 2010, där Sverigedemokraterna fick 6,7 procent av rösterna. I riksdagsvalet 2014 fördubblade de sitt stöd till 12,9 procent, och i opinionsmätningar ligger de i dag på drygt 18 procent (se SCBs partisympatimätning för maj 2018). Detta aktualiserar frågan om vad som har möjliggjort framgången för Sverigedemokraterna, och för andra högerradikala partier, och inte minst frågan om vilka faktorer som kan förklara väljarstödet för dessa partier.

Syftet med rapporten är att redogöra för om och hur skilda faktorer kopplade till ojämlikhet, socioekonomiska förhållanden samt förhållanden på arbetsmarknaden kan förklara väljarstödet för högerradikala partier i Västeuropa samt att empiriskt undersöka om det finns ett samband mellan ojämlikhet och stödet för Sverigedemokraterna i Sverige.

Rapporten är skriven av Johanna Palm, doktor i sociologi vid Stockholms universitet samt Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Författarna står själva för rapportens innehåll och slutsatser. 

Ladda ned rapporten Ojämlikhet och radikala högerpartier (pdf)

Om Jämlikhetsutredningen

Jämlikhetsutredningen har i uppdrag att arbeta fram underlag till LOs nästa kongressrapport. En rapportserie tas fram av såväl egna som externa experter. Rapporterna ska bidra till en öppen och bred debatt kring frågor som knyter an till kongressrapporten. 

Läs mer om Jämlikhetsutredningen här