LO fakta - alla fakta

Staten tillför medel till kommunsektorn via de generella statsbidragen och skillnaderna i förutsättningar ska jämnas ut via inkomst- och kostnadsutjämningssystemet. Rapporten redogör för dagens system och pekar på brister tillsammans med förslag på åtgärder. Rapporten är den fjärde av sammanlagt fem underlagsrapporter i Arbetarrörelsens skattepolitiska skuggutredning.

Facklig anslutning, fackligt aktiva och fackliga möten bland anställda efter klass och kön år 1990-2020.

På sikt behöver livsinkomstprincipen förstärkas inom ramen för det allmänna pensionssystemet, med ett förutsebart och stabilt respektavstånd mellan dem som har arbetat och dem som inte har gjort det. LO hade velat se en tydligare plan för en långsiktig lösning på problemet.

Sverige är ett av de länder där inkomstskillnaderna har ökat snabbast inom OECD. Detta beror främst på att kapitalinkomsterna har ökat mycket snabbt. I den tredje underlagsrapporten i Arbetarrörelsens skattepolitiska skuggutredning belyser nationalekonomerna Emil Bustos och Elis Örjes de skatter som riktar sig till höginkomsttagare med stora egendomar, i form av förmögenheter eller fastigheter.

När förhandlingarna om Trygghet och Omställning pausades i december 2019 tillsattes tre arbetsgrupper som fick i uppdrag att till parterna utreda och besvara ett antal frågeställningar kring anställningstrygghet, omställning och arbetslöshetsförsäkring. Arbetsgruppernas rapporter är nu klara.

LO välkomnar förslaget till definition av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet. LO anser att det är viktigt att det går att särskilja idéburen välfärd från vinstdriven välfärd av flera skäl: för det ska vara möjligt att stärka idéburen sektor, för att medborgare ska kunna välja idéburen verksamhet och för att det ska bli möjligt att ta fram uppdelad statistik.

LO anser att de förslag som utredningen för fram är väl underbyggda med sakkunskap och relevant empiri. Visserligen anser LO att en större hänsyn borde tas till att de försäkrades omställningsförmåga varierar när arbetsförmågan ska prövas mot ”normalt förekommande arbete”. Samtidigt förstår LO att ett mer omfattande förslag än det utredningen för fram inte var möjligt att åstadkomma inom ramen för det givna direktivet.

LO har fått möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och vill lämna följande synpunkter och kommentarer. LO ställer sig i huvudsak bakom de bedömningar och förslag som framförts i Valideringsdelegationens slutbetänkande men vill kommentera följande. LO har inte kommenterat alla förslagen i betänkandet.

Långtidsutredningen 2019 belyser ett av vår tids största samhällsproblem, ojämlikheten. LO delar utredningens konstaterande om att arbetsinkomsterna inte är det inkomstslag som drivit inkomstojämlikheten utan att det är ökade kapitalinkomster och minskade transfereringar till hushållen som varit huvudorsaken.

De så kallade 3:12-reglerna ger arbetande ägare i fåmansbolag betydligt lägre skatt på sin inkomst än vad vanliga löntagare betalar. En stor majoritet av dessa inkomster går till den rikaste tiondelen av befolkningen. I den andra underlagsrapporten i Arbetarrörelsens skattepolitiska skuggutredning visar ekonomerna Nils Lager och Athina Swahn hur systemet med inkomstomvandling kan reformeras.

LO vill framhålla nödvändigheten av att regeringen och berörd myndighet har ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter och berörda tjänstepensionsföretag vid exempelvis utformningen av föreskrifter till lagen för tjänstepensionsföretag och vid en eventuell framtida revidering av tjänstepensionsdirektivet och påföljande lagändringar.

De ekonomiska effekterna av coronapandemin har varit dramatiska för den globala ekonomin. En illustration av det snabba förloppet är att USA i början på året hade den lägsta arbetslösheten på 50 år. Nu har landet den högsta arbetslösheten på 80 år.

Den klimatpolitiska vägvalsutredningen har haft som uppgift att ta fram strategier för hur Sverige ska nå negativa växthusgasutsläpp efter 2045. I detta ingår att redan ganska omgående vidta åtgärder som kan fungera efter 2045, året då Sverige senast ska ha uppnått netto-noll utsläpp av växthusgaser, och istället inleda fasen med negativa utsläpp. LO menar att utredningens förslag är relevanta men att det finns konflikter mellan olika åtgärder för att minska mängden växthusgaser och att dessa måste undersökas ytterligare.

LO ställer sig bakom förslagens syfte och huvudinriktning. LO hade inte någon invändning mot tillämpningen av lagen, före EU-domstolens dom i målet Zaniewicz-Dybeck, när garantipensionen samordnades enligt bestämmelserna om ålders- och efterlevandepension.

Frågan om konfessionella friskolor inom det svenska skolväsendet har länge varit omdebatterad och inte sällan har debatten getts näring när det medialt har uppmärksammats att en konfessionell friskola inte har följt just de ovan nämnda värden och demokratiska principer som skolväsendet bygger på. LO anser att den centrala frågan handlar om vems fri- och rättigheter som ska värnas och vad skolan ska vara och som mynnar ut i den principiella frågan: ska barn vara en del av föräldrarnas religion även på skoltid eller inte?