LO fakta - alla fakta
-
Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige
Sverige är på många sätt ett jämlikt land, men de ekonomiska klyftorna har blivit större. Under de senaste decennierna har såväl inkomstskillnaderna som förmögenhetsskillnaderna ökat. Det visar en kunskapsöversikt skriven av LO-ekonomen Anna Almqvist.
-
Tillbaka till framtiden - hur en bättre redovisning av samhällets tillgångar och skulder kan höja Sveriges välstånd
Den svenska statsskuldens andel av bruttonationalprodukten har mer än halverats på mindre än två decennier under hurrarop från politiker och ekonomer. Men är det verkligen rätt att jubla så mycket över att det offentlig-finansiella kapitalet utvecklats väl?
-
LOs yttrande över promemorian om ändringar av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer
LO välkomnar förslaget att stora multinationella företags beskattning ska offentliggöras.
-
LOs yttrande över slutbetänkandet från Digitaliseringskommissionen. Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden SOU 2015:19
LO har traditionellt alltid varit positiva till strukturomvandling och digitaliseringen utgör inget undantag. Detta under förutsättning att den så framgångsrika svenska modellen fungerar med försäkran om att det finns goda möjligheter till omställning som innefattar utbildning/fortbildning och en generös arbetslöshetsförsäkring samt att det finns en väl utbyggd välfärd. Detta för att digitaliseringens fördelar ska komma hela samhället till godo.
-
Jämviktsarbetslöshet – vad, hur och varför?
Jämviktsarbetslösheten är ett viktigt men omdiskuterat begrepp som används som tankeram för att förstå arbetsmarknaden och förklara hur politiska reformer kan tänkas påverka arbetslösheten. Jämviktsarbetslösheten används för att analysera behovet av penningpolitik och utrymmet för finanspolitik. Det innebär att en felaktig uppskattning av nivån på jämviktsarbetslösheten kan leda till brister i den förda finanspolitiken och i Riksbankens räntesättning.
-
Facklig anslutning efter klass år 2016 (kv 1)
-
Facklig anslutning efter klass år 1990-2016
-
Facklig anslutning efter klass och ålder år 2016
-
Facklig anslutning efter klass och sektor år 2016
-
Facklig anslutning 2016
70 procent av samtliga anställda var fackligt anslutna år 2016. Bland arbetare var andelen 64 procent och bland tjänstemän 74 procent. För arbetare är det den lägsta nivå som uppmätts på många år.
-
Facklig anslutning 2015
Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990–2015.
-
LOs yttrande över Promemoria om sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer
Promemorian föreslår att mervärdesskatten på tillhandahållande av mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier sänks från 25 till 12 procent. LO anser att momssänkningen inte ska genomföras. Olika momssatser skapar alltid gränsdragningsproblem när det gäller att fastställa om en vara eller tjänst ska momsbeskattas med normalskattesats eller reducerad skattesats.
-
LOs yttrande över Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux Ds 2015:60
Det kan konstateras att intresset för gymnasieskolans yrkesutbildningar är alldeles för litet för att motsvara de rekryteringsbehov som många branscher har. LO har sedan länge lyft behovet av ökade satsningar på vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildningar samt arbetsmarknadsutbildning. Det är därför hoppfullt att regeringen nu aviserat ökade satsningar på dessa områden. Av särskilt strategisk betydelse är utbildningar inom yrkesvux och arbetsmarknadsutbildningen av det enkla skälet att det i de utbildningsformerna finns möjligheten att bedriva grundläggande yrkesutbildning med inriktning på bristyrken.
-
LOs yttrande över Välja yrke SOU 2015:97
LO kan konstatera att Yrkesprogramsutredningen fått flera tilläggsdirektiv under utredningens gång, och att en del uppdrag har återkallats och överlämnats till Gymnasieutredningen. LOs uppfattning är att i de fall dessa förändringar syftat till att relativt snabbt kunna lägga fram konkreta förslag utifrån betänkandet är det enbart av godo. Yrkesutbildningen på gymnasial nivå behöver förändras och utvecklas. Det gäller såväl ungdomsskolan som vuxenutbildningen.
-
LOs yttrande över Uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration
LO anser att Skatteverkets förslag bör genomföras då det har goda förutsättningar att motverka brottslighet, främja rättvis konkurrens och minska skattefelet.
-
LOs yttrande över remisspromemorian Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (Fi Dnr 14-16628)
Sverige har en icke-fungerande bostadsmarknad. Produktionen av bostäder har allt sedan slutet av 1990-talet kraftigt understigit kända behov. De skenande bostadspriserna och den medföljande höga skuldsättningen speglar den dåligt fungerande bostadsmarknaden.
-
LOs yttrande över underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden 2017- 2020, M2015/0464/Ee
LO anser att Energimyndigheten på ett tydligt sätt har pekat ut de stora utmaningar som svensk energiproduktion och energiförsörjning står inför. LO menar dock att det är otydligt i vilken utsträckning forskningsinsatserna i praktiken kommer att bidra till att hantera utmaningarna inom energisektorn. Det gäller såväl forskningens inriktning, som är väldigt allmänt beskriven, som förslaget till ytterligare resurser. LO ser dock inte anledning att ifrågasätta de insatser som Energimyndigheten vill använda de ytterligare 460 miljoner kronorna till.
-
LOs yttrande över rapporten Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015 (2015/16 RFR6)
LO anser att utvärderingens syn på hur penningpolitiken bedrevs under 2010 och 2011 är felaktig. LO menar att politiken var för stram och att det inom direktionen fanns en minoritet som tydligt motsatte sig den förda politiken.
-
LOs yttrande över Långtidsutredningen 2015. Huvudbetänkande.
LO delar flera av Långtidsutredningens slutsatser, bland annat att Sverige i flera avseenden har en av världens bästa arbetsmarknader med högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättningsgrad, att goda färdigheter är nyckeln för att etablera sig på svensk arbetsmarknad, att det inte är sannolikt att det kommer att växa fram en svensk låglönemarknad och att förebyggande arbetsmiljöarbete är viktigt för att anställda ska kunna arbeta längre.
-
Bortom drömmar och tro
Med utgångspunkt från en rad verkliga fall åskådliggör rapporten några av de viktigaste mekanismerna som bidrar till smutskonkurrens på svensk arbetsmarknad, det vill säga konkurrens med lägre löner och sämre arbetsvillkor. De förhållanden och i många fall tragiska människoöden som beskrivs i rapporten är inte unika för Sverige. I hela Europa, på EUs inre marknad, har det växt fram olika metoder för att utnyttja skillnaderna i löner och anställningsvillkor.