LO fakta - alla fakta

Utredningens lagförslag är tydligt och pedagogiskt utformat, något som är nog så viktigt för att bestämmelserna ska kunna få fullt genomslag på arbetsplatserna. En metodinriktad lagstiftningsmetod, istället för en mer målinriktad som den gällande, kan förhoppningsvis innebära att det blir lättare att förstå vad som krävs för att lagens krav ska uppfyllas.

Den grova organiserade brottsligheten ställer till med stor oreda i det svenska samhället. Att komma tillrätta med denna typ av brottslig verksamhet är i första hand en sak för samhällets rättsvårdande funktioner. Men det är också en facklig angelägenhet.

Organiserad brottslighet är en utmaning för samhället. På flera sätt. Den delen av den organiserade brottsligheten som bygger på våld och hot om våld, så kallat våldskapital, skapar otrygghet för medborgare. Utmaningen ligger också i att denna typ av brottslighet skadar medborgarnas tilltro till rätts- och samhällssystemet. Förekomsten av organiserad ekonomisk brottslighet kan verka avskräckande för investeringar och seriöst företagande. Det skadar samhällsekonomin.

LO ställer sig bakom promemorians förslag om ändringar i valfrihetssystemet för etableringslotsar. Ett dåligt fungerande valfrihetssystem försvårar arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och kan även inverka menligt på nyanländas möjlighet till snabb etablering arbetsmarknaden.

I betänkandet föreslås att Försvarsmakten och andra offentliga instanser ska arbeta mer med information i olika former och fora för att öka intresset för Försvarsmakten bland allmänheten och på så sätt stärka och stödja rekryteringen. LO delar betänkandets bedömning.

Svenska arbetsgivare tycks få allt svårare att hitta rätt arbetskraft, samtidigt som de lägger allt mer tid och resurser på sina rekryteringsprocesser. Detta återspeglas i längre vakanstider, vilket för med sig betydande samhällsekonomiska kostnader. Myndigheten bör därför på nytt få ett skarpare uppdrag att ge stöd åt arbetsgivare att tillsätta vissa svårfyllda platser. Som en del i detta bör ett bättre stöd kunna ges även till arbetssökande med bättre jobbchanser. Det skriver Axel Cronert, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet i den nya rapporten Arbetsförmedlingen och arbetskraftsförmedlingen – missbedömd eller dömd att misslyckas?

Antalet arbetslösa i program var under 2014 kvar på höga nivåer. Garantiprogrammen ”Jobb och utvecklingsgarantin” och ”Jobbgarantin för unga" utgör de största insatserna. Rapporten visar att polariseringen på arbetsmarknaden ökar. Förgymnasialt utbildade drabbas hårdast och har störst risk att hamna i långtidsarbetslöshet.

LO presenterar i dag sin fjortonde rapport i serien om maktelitens inkomster: Makteliten – svävar ovanför. Rapporten visar att år 2013 hade de 200 toppositionerna i snitt en årlig inkomst före skatt motsvarande 17 industriarbetarlöner.

Om Sverige ska kunna nå ned till fyra procents arbetslöshet måste det finansiella sparandet kraftigt förändras i expansiv riktning. Den offentliga sektorn bör därför under den kommande 20-årsperioden planera för ett årligt underskott på tre procent av BNP. Statens upplåningsränta skulle ändå inte bli högre eftersom vi i dag kan låna pengar till nästan ingen räntekostnad. Dessa pengar skulle, förutom att bidra till att minska arbetslösheten, räcka till en totalrenovering av Sverige. Det skriver LOs tidigare chefsekonom P-O Edin i rapporten Totalrenovera Sverige.

LOs samordnade lönepolitik handlar i grunden om att övervinna det kollektiva handlandets dilemma. En enskild grupp kan vinna på att ta ut mer i löneökning än vad det tillgängliga utrymmet medger, men om alla söker tillgodose den egna gruppen förlorar alla i längden. Det skriver LO-utredarna Sofie Rehnström och Robert Sjunnebo i rapporten Tillsammans - LO-samordning och samverkan i praktiken.

Arbetarkvinnor har de klart sämsta ekonomiska villkoren på den svenska arbetsmarknaden med en genomsnittlig faktisk månadslön på 17 538 kronor i månaden. Bäst villkor har män i tjänstemannayrken med en genomsnittlig faktisk månadslön på 37 539 kronor. Kvinnor i tjänstemannayrken har 28 612 kronor i faktisk månadslön. Det visar årets upplaga av Sveriges Jämställdhetsbarometer.

De statliga investeringarna bör öka med tio miljarder per år för att sedan växa i takt med BNP-utvecklingen. Dagens saldomål bör ersättas med ett mål för den offentliga sektorns totala sparande. Dessutom bör ett tidsbegränsat investeringsstöd till hyresrätter och studentlägenheter införas. Det skriver LOs chefsekonom Ola Pettersson i den nya rapporten Investeringar och sysselsättning i Sverige.

Forskningen ger inget stöd för tesen att marknadsinslag i skolan leder till bättre skolresultat. Det tycks inte heller ha någon effekt på högre studier eller sysselsättning. Däremot finns det tecken på att det fria skolvalet lett till en ökad sortering mellan skolor, utifrån skolprestation och elevers bakgrund. Marknadsinslagen tycks dessutom öka problemen med betygsinflation. Det menar Karin Edmark, docent vid Institutet för näringslivsforskning, i en ny underlagsrapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.

Arbete är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna forma ett självständigt liv, delta i samhället och kvalificera sig för bärande delar av trygghetssystemet. Majoriteten unga klarar övergången från skola till yrkesliv. Samtidigt har en relativt konstant andel i åldersgruppen 16-25 år svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I rapporten beskrivs utvecklingen av den grupp av unga vuxna som varken arbetar eller studerar.

Dagens situation på bostadsmarknaden riskerar att leda till ökad arbetslöshet och produktionsbortfall i Sveriges ekonomi. Samhället måste därför ta viktiga steg för att avhjälpa bostadsbristen genom att bygga fler lägenheter och effektivisera bostadsmarknaden. Det skulle öka sysselsättningen, både genom fler arbetstillfällen i byggsektorn och större rörlighet på arbetsmarknaden. Det skriver Johan Hall, utredare på LO, i en ny underlagsrapport till LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.

Uttrycket den svenska modellen har med tiden kommit att användas på både det ena och det andra, nästan på allt som kan anses utgöra svenska särdrag, i vart fall allt som är bra. Ofta har uttrycket kopplats till föreställningar om balans, medelväg eller ”lagom”. Inte sällan har det, använt av svenskar om Sverige, fått ett drag av självgodhet. Men länders olika modeller har historiska och kulturella rötter. Människor i andra länder föredrar i regel ”sin” modell. Och mångfalden har ett värde; bara dogmatiker vill smälta alla länder i en och samma gjutform.