LO fakta - alla fakta

  • Mellan princip och praktik - En rapport om föräldraförsäkringen

    Låginkomstfamiljen delar föräldraförsäkringen mest ojämnt, det visar LO-rapporten Mallen princip och praktik, skriven av Anna Fransson och Irene Wennemo. 29 procent av papporna hade tagit ut mindre än två veckors föräldraledighet. Hela 63 procent hade tagit ut mindre än två månader. Bland LO-grupperna hade endast 29 procent tagit ut mer än två månader i föräldraledighet. Bland SACO-grupperna var fördelningen mest jämn, 48 procent hade tagit ut mer än två månades föräldraledighet. Det framgår av en undersökning av föräldraförsäkringen som LO gjort bland familjer med barn mellan ett och sju år.

  • Ohälsans trappa 2004

    Ohälsans trappa 2004 är en rapport av Sven Nelander och Ingela Goding. Knappast något annat är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också alldeles givet att en beskrivning och analys av hälsotillståndet för olika grupper bör ingå som en mycket central del i LOs välfärdsrapportering. Syftet med den här rapporten är att i första hand belysa de klass- och könsmässiga skillnaderna i hälsa, men också så långt möjligt att se vilka skillnader som fi nns mellan födda i Sverige och födda i andra länder. I syftet ingår som en viktig del även att spegla vilka förändringar som har skett. Har hälsotillståndet förbättrats eller försämrats, och hur har skillnaderna mellan olika grupper förändrats?

  • Semester - en viktig välfärdsfråga för vuxna och deras barn

    Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har under ganska många år studerat semestervanorna och särskilt granskat hur vanligt det är bland olika grupper av anställda att man varken har tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under det senaste året. Resultaten för år 2003 visar att drygt var fjärde LO-medlem, 26 procent, varken har tillgång till fritidshus eller gjort någon semesterresa under föregående år.

  • Semester och barns uppväxtvillkor

    Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har under ganska många år studerat semestervanorna och särskilt granskat hur vanligt det är bland olika grupper av anställda att man varken har tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under det senaste året.

  • Tillgång till daglig tidning i hemmet

    Håller datorn på att ta tidningens plats? Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen, Nummer 62, september 2004 av Sven Nelander och Ingela Goding.

  • Ungdomars situation på och utanför arbetsmarknaden

    Denna rapport visar att det finns stora skillnader i arbetslöshetens omfattning bland unga beroende på kön, ålder och bostadsregion. Risken att bli arbetslös är olika stor för olika grupper bland de unga. Arbetslösheten är en köns-, klass- och åldersfråga. Det är de redan svaga i samhället som löper störst risk att råka illa ut på arbetsmarknaden i fråga om arbetslöshet. Mönstret är tydligt: de som är arbetslösa kommer i större utsträckning från familjer med låg socioekonomisk status och/eller utländsk bakgrund och/eller från små bostadsorter.

  • Var finns efterfrågan på kommunalt självstyre?

    LO har låtit göra en opinionsundersökning i Sifos regi. De som svarade fick prioritera mellan att kvaliteten är ungefär lika bra i hela landet, även om det kan minska det kommunala självbestämmandet och att medborgarna genom kommunala beslut har möjlighet att påverka, trots att det kan ge upphov till stora skillnader. Frågan ställdes för fem olika politikområden: sjukvård, äldreomsorg, skola, förskola och kulturutbudet (till exempel bibliotek, musikskola och teater). Det visade sig att för de tre första områdena, sjukvård, äldreomsorg och skola var andelen som prioriterade att det skulle vara lika i hela landet mycket stor. Över 70 procent svarade detta medan runt 20 procent ansåg att det lokala inflytandet var viktigast, de resterande var osäkra. Sammanfattningsvis finns det endast ett begränsat stöd för att det kommunala självbestämmandet ska få något stort genomslag på välfärdsområdet. Inom framförallt välfärdens kärnområden anser medborgarna att det är högt prioriterat med nationell likhet. Rapporten skriven av Irene Wennemo och Anna Fransson.

  • Varför föds det så få barn?

    Trots att tiderna är goda i Sverige så ligger barnafödandet kvar på en rekordlåg nivå. Under år 2000 ökade födelsetalen något, från 1,5 barn per kvinna till 1,54. Men fortfarande har födelsetalen aldrig varit så låga som nu.

  • LOs strategi för arbete och utveckling

    Tillväxttrappa i sju steg.

  • Fond för utveckling av dynamiska företag

    LO föreslår att regeringen inrättar en särskild fond för Utveckling av Dynamiska Företag (UDF). Fonden bör vara öppen för företag och regioner som vill utvecklas enligt NUTEKs kriterier för flexibla företag. Pengar bör också avsättas för uppsökande verksamhet. Likaså bör fortsatt forskning kring dynamiska företag kunna finansieras ur denna fond. Fondens medel bör administreras av Svenska ESF-rådet.

  • Samarbetsforum mot svart ekonomi

    I Norge sker sedan 1997 på initiativ från norska skattemyndigheten ett "Samarbetsforum" mellan norska skattemyndigheten, LO, näringslivet och Kommunförbundet för att jobba mot svart ekonomi. Arbetet i samarbetsforumet sker både på central- och länsnivå. Det har visat sig att det varit fruktbart att jobba tillsammans mellan myndigheter och organisationer.

  • Finanspolitik för full sysselsättning i EMU

    Denna rapport handlar om hur stabiliseringspolitiken, enligt LO-ekonomerna, borde se ut vid ett EMU-medlemskap.

  • Utvecklingen av god företagshälsovård - ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113)

    Engagemanget för en bra företagshälsovård är bland LOs medlemsförbund stort. Utredningen har i stort mottagits positivt bland förbunden som ett steg i rätt riktning. En ny lagstiftning som kvalitetssäkrar företagshälsovården välkomnas. Även företagshälsovårdsnämnden samt att ALI ges ett tydligt ansvar för utbildningarna är positivt. LO anser dock att ett obligatorium för arbetsgivaren att ansluta sig till företagshälsovård är nödvändigt för att säkra tillgången för alla anställda. Företagshälsovården måste vara en samhällelig resurs i kampen mot ohälsa och förtidspensioneringar som med utgångspunkt från arbetslinjen medverkar till att öka sysselsättningen och därmed förutsättningarna för en fortsatt välfärd. Här kan du läsa hela remissvaret.

  • Kompetensutveckling och lärande i arbetslivet (KUL-projektet) - Huvudrapport med sammanfattning

    Demokratikongressen 2000 beslutade att tillsätta ett förbundsgemensamt projekt om utbildning och lärande, sedan frågan lyfts i ett 20-tal motioner. Projektet syftade till att via den fackliga organisationen öka förutsättningarna för att medlemmarna ska ges möjlighet till ett livslångt lärande för utveckling både inom och utanför arbetslivet.

  • Kompetensutveckling och lärande i arbetslivet (KUL-projektet). Delrapporter 3, 4 och 5.

    Delrapport 3. Det fackliga uppdraget - organisation och utveckling. Delrapport 4. Lärande och IT. Delrapport 5. Policyfrågor.

  • Kompetensutveckling och lärande i arbetslivet (KUL-projektet). Delrapporter 1 och 2.

    Delrapport 1. Förbundens nuläge; Delrapport 2. Omvärldsanalys.

  • Förmår facket spela en roll i lokal arbetsorganisationsutveckling? Erfarenheter från ett LO-program om kunskapsutveckling, arbetsorganisation och lönesystem (KAL).

    Föreliggande utvärdering har skett på uppdrag av Programgruppen för LOs program: Kunskapsutveckling, arbetsorganisation och lönesystem (KAL).

  • KAL - Kunskapsutveckling kopplat till arbetsorganisation och lönesystem - Slutrapport

    Denna rapport är en sammanställning av de verksamheter som ingått i KAL-projektet. Inledningsvis beskrivs KAL-projektets bakgrund, syfte och inriktning. Därefter är rapporten indelad i kapitlen K - kunskapsutveckling, A - Arbetsorganisation och L - Lönesystem.

  • Fler belastningssjukdomar - längre sjukskrivning

    LO har sedan slutet av 80-talet genomfört egna bearbetningar av Arbetsmiljöverkets officiella arbetsskadestatistik över anmälda arbetsskador (dvs arbetsolycksfall och arbetssjukdomar) inom LO-området. LOs bearbetning av den officiella arbetsskadestatistiken syftar till att belysa hur anmälningar av arbetsskador förändrats, hur fördelningen är mellan arbetare och tjänstemän, mellan män och kvinnor och olika sektorer av arbetsmarknaden. Att belysa detta är särskilt angeläget nu när den officiella arbetsskadestatistiken visar att anmälningar av arbetsskador åter ökar.

  • Ekonomiska Utsikter våren 2005

    Ekonomiska Utsikter våren 2005. Den konjunkturella arbetslösheten måste bekämpas och Riksbanken har huvudrollen.

Sida 78 av 821...7576777879808182