Publicerad i Svenska Dagbladet 6 november 2024
Moderata Studenter skjuter skarpt mot omställningsstudiestödet (SvD Debatt 2/11). Tyvärr på felaktiga grunder. Syftet med den omställnings- och kompetensreform, där omställningsstudiestödet utgör en del, som parterna på arbetsmarknaden förhandlat fram och som röstats igenom i Riksdagen med brett stöd är tydligt: När arbetstagares kompetens hålls aktuell och relevant ökar den frivilliga rörligheten på arbetsmarknaden. Uppsägningar undviks samtidigt som konkurrenskraften stärks, vilket bidrar till tillväxt i företagen och en starkare samhällsekonomi. Att behovet av ny och uppdaterad kompetens i arbetslivet är stort vittnar de senaste årens debatt om arbetskraftsbrist om. Reformen har mött ett mycket stort intresse, hos tjänstemän såväl som arbetare, och totalt 110 000 personer har sökt stöd sedan omställningsstudiestödet infördes för två år sedan. Över hälften av de beviljade ansökningarna har avsett yrkesutbildning. Anställda behöver på eget initiativ genom utbildning kunna stärka sin ställning på en föränderlig arbetsmarknad. Att vara ”student” ska inte vara förbehållet unga vuxna. Hur regeringen väljer att finansiera denna eller andra reformer är inget vi parter påverkar.
Simon Wallin menar att omställningsstudiestödet är misslyckat eftersom arbetslösa inte har fått möjlighet att ställa om till ett nytt yrke. Den uppfattningen bygger på ett missförstånd om reformens syfte. Omställningsstudiestödet är inte en arbetsmarknadsåtgärd och kan inte utvärderas som en sådan. Det är en möjlighet för både uppsagda och anställda att skaffa sig kompetens som gör att man stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Självklart ska omställningsstudiestödet utvärderas när alla förutsättningar hunnit sätta sig, men fakta måste vara rätt. I sammanhanget vill vi också påminna Simon Wallin om att fack och arbetsgivare, genom våra gemensamt ägda omställningsorganisationer, sedan början av sjuttiotalet har hjälpt hundratusentals uppsagda att ställa om – helt utan statlig inblandning eller finansiering. Att människor stärker sin kompetens är bra för företagen, samhället och individen. Det minskar också kostnaderna för arbetslöshet både på kort och lång sikt.
Carina Lindfelt, avdelningschef arbetsmarknad och arbetsmiljö, Svenskt Näringsliv
Linda Grape, kanslichef, PTK
Torbjörn Hållö, chefsekonom, LO