Publicerad i Dagens Industri 2 januari 2025
I dagarna släpper vi LO:s Lönerapport 2024. Rapporten visar att svenska arbetare generellt har haft en sämre löneutveckling än tjänstemän de senaste åren. Men att arbetare i offentlig sektor har haft en bättre utveckling än tjänstemän i offentlig sektor – tack vare märket.
Industrin sätter normen för löneökningar i Sverige. Det har blivit en grundpelare för den svenska arbetsmarknaden. Modellen, där avtalade löneökningar för industrin fungerar som riktlinje för övriga sektorer, har genom åren skapat stabilitet, förutsägbarhet och bidragit till Sveriges konkurrenskraft.
För många arbetare har det avtalade märket blivit en garanti för årliga löneökningar. Det har varit en grundläggande del av den svenska modellen där parterna på arbetsmarknaden samverkar för att upprätthålla en balans mellan ekonomisk tillväxt och social rättvisa.För de flesta arbetstagare har reallönerna minskat de två senaste åren. Under den perioden minskade arbetares reallöner med 10,2 procent, medan tjänstemännens minskade med 9,6 procent. Arbetarnas lägre löner beror inte enbart på inflationen, utan också på hur löneökningarna fördelades.
Arbetare får oftast sina löneökningar enbart genom det avtalade märket, som för dem fungerar som både golv och tak. I vissa branscher tenderar arbetsgivare dessutom att anställa nya arbetare på lägre lönenivåer, vilket innebär att den totala lönesumman inom yrkesgruppen inte alltid växer i takt med avtalen. Detta fenomen kallas för negativ löneglidning, där arbetsgivarnas kostnader inte ökar men arbetstagarnas ekonomiska trygghet urholkas.Tjänstemän, å andra sidan, har i stället haft möjlighet till högre löneökningar genom positiv löneglidning. Det betyder att deras löner överstiger märket, då individuella förhandlingar ger större utrymme för höjningar. Inom vissa branscher, som IT och juridik, har detta lett till en explosionsartad löneutveckling.
Samtidigt är det viktigt att påpeka att den höga löneutvecklingen inte når alla tjänstemannagrupper. Särskilt under de senaste årens osäkra tider har de sifferlösa avtal visat sig ge sämre utfall för offentligt anställda tjänstemän, som under år 2023 igenomsnitt hade lägre löneökningar än märket. Tack vare märket har därför offentligt anställda arbetare haft en bättre löneutveckling än offentligt anställda tjänstemän. På övergripande nivå har de avtalade löneökningar det senaste året varit jämna. Det finns dock stora skillnader inom både arbetar- och tjänstemannakollektivet, och trend om växande lönegap som följd. Det är en strukturell obalans som riskerar att cementera ekonomiska klyftor på arbetsmarknaden. Det skapar inte bara orättvisor inom lönebildningen, utan bidrar även till att samhälleliga skillnader förstärks och blir svårare att bryta.
Det är också en fråga om jämställdhet. Trots att Sverige har kommit långt när det gäller att minska könsskillnader i arbetslivet, kvarstår betydande löneskillnader mellan kvinnor och män. Inom tjänstemannayrken tjänar kvinnor i genomsnitt 19 procent mindre än sina manliga kollegor, medan skillnaden inom arbetaryrken är 14 procent.
Löneskillnader mellan kvinnor och män – arbetare och tjänstemän – beror framför allt på att svensk arbetsmarknad är tydligt könssegregerad och att arbete i olika branscher och yrken värderas olika. Arbetare i kvinnodominerade branscher så som till exempel barnomsorg samt vård och omsorg har de lägsta medellönerna i Sverige.
En rättvis löneutveckling handlar om mer än solidaritet – det handlar om att bygga ett samhälle där alla kan känna ekonomisk trygghet. LO-samordningen innehåller särskilda satsningar för att de lägst avlönade arbetarna ska bidra med mer i löneutrymmet. Målet är tydligt: att bryta den negativa spiralen där de med minst resurser halkar efter.
Efter en tid av stigande priser och ekonomisk osäkerhet är det viktigare än någonsin att säkerställa att de med minst resurser får ta del av den ekonomiska tillväxten. För att säkra en god reallöneutveckling för alla arbetare har LO:s förbund enats om följande krav inför avtalsrörelsen:
• Löneökningar om 4,2 procent för ett år
• Höjda löner om 1 222 kronor per månad på avtal med lägre löner eller höjda lägstalöner på avtal med lägst löner.
LO:s gemensamma lönekrav är ett viktigt steg för att säkra goda reallöneökningar som gynnar Sveriges arbetare. Med ett välavvägt lönemärke kan nya steg tas för att skapa högre och rättvisare löner. Svenska arbetare förtjänar högre löner.
Torbjörn Hållö, LOs chefsekonom
Kerstin Mikaelsson, utredare LO