LO fakta - alla fakta

LO anser att förslagen om riskkapitalavdrag och emissionskrediter inte ska genomföras. Skattekrediter riktade till vissa typer av företag riskerar att försämra ekonomins effektivitet. Kommittén har i sitt betänkande inte visat att effektiviteten i stället skulle kunna bli bättre.

Opinions on Unions and Work. Report 3 - Trade union mandate and interest in union work

Den fjärde delen av 2011 års undersökning Röster om facket och jobbet handlar om löntagarnas syn på fackets uppgifter, det fackliga inflytandet samt synen på samarbetet mellan LO och socialdemokratiska partiet.

LO anser att Sveriges riksdag även fortsättningsvis bör garantera att arbetslösa, för att få arbetslöshetsersättning, inte ska kunna tvingas att bjuda ut sitt arbete till sämre villkor än vad kollektivavtalen anger eller ta arbete där det råder arbetskonflikt eller där förhållandena är ohälsosamma eller farliga.

Views on trade union membership. Summary of the second report.

Denna rapport redovisar maktelitens inkomstutveckling under åren 1950–2010 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare. Toppinkomsternas utveckling jämfört med andra länder samt de mjuka bonusarna får en särskild belysning. Detta är den tolfte rapporten i LOs serie om den svenska makteliten.

LO anser att IPK är en väl fungerande myndighet som väl uppfyller sitt uppdrag, med utarbetade system för både intern och extern kvalitetssäkring. LO har därför den uppfattningen att IPK inte bör ingå i den nya myndigheten.

Löner och anställningsvillkor för 26 olika kollektivavtal.

- OH-bilder till rapporten: Röster om facket och jobbet Del 2 2011 Det fackliga medlemskapet

Del 3 av Röster om facket och jobbet 2011 handlar om synen på det fackliga förtroendeuppdraget - hur många fackligt förtroendevalda finns det, viljan att ta förtroendeuppdrag, kontakt med förtroendevald, finns fackklubb, fackliga möten, läsa fackliga tidningar, facket på internet fackligt intresse och kännedom om kollektivavtalet..

Finanskrisen 2008/2009 drabbade Sverige mycket hårt. Sysselsättningen minskade, arbetslösheten ökade och BNP föll kraftigt. De allt sämre ekonomiska utsikterna försämrade dramatiskt prognoserna för kommunernas skatteunderlag. Detta fick kommunerna att dra i handbromsen och börja skära ner på sin verksamhet.

Powepoint-bilder från seminarium om FAS 3 den 19 januari 2012.

Den 9 juni 2011 beslutade riksdagen att ge regeringen i uppdrag att stoppa vidare anvisningar till fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Beslutet har inte verkställts då regeringen i stället valde att vidta vissa förändringar och förstärka insatserna i programmet. Månaderna före hade fas 3 blivit föremål för en allt hårdare kritik hos allmänheten och i medierna. Det rapporterades om uppgivna arbetslösa som gav ett ansikte åt ett bristfälligt och misslyckat arbetsmarknadspolitiskt program. Föreliggande analys visar att kritiken mot fas 3 är befogad. Programmet erbjuder inte möjlighet för arbetslösa att förvärva kunskaper och färdigheter som är efterfrågade av arbetsgivare. Långtidsarbetslösa som deltar i fas 3 får i stället för kompetenshöjande insatser utföra konstgjorda arbetsuppgifter, vilket kan försvåra övergången till ett vanligt arbete.

LO är positiv till att beskatta den finansiella sektorn. Effekterna från FTT på den reala ekonomin är osäkra och de behöver utredas ytterligare. De negativa effekterna från FTT framstår dock som mindre än de negativa effekter som kan väntas om man fortsätter med att låta finanssektorn vara underbeskattad relativt andra sektorer.

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2011.

Idag är den allt annat överskuggande ekonomiska utmaningen den europeiska skuldkrisen. Det som våren 2010 var en akut kris för Grekland har utvecklats till en bred ekonomisk kris för hela Europa. Idag tvingas allt fler europeiska länder betala ohållbart höga riskpremier för sin upplåning. Misstron mot det europeiska banksystemet växer.

Förslaget innebär att även egenföretagare som är förare inom vägtransport ska omfattas av delar av lagen (2005:395) om arbetstid, det vill säga av samma arbetstidsreglering som arbetstagare.

Utvärderingen har på finansutskottets uppdrag genomförts av professorerna Charles Goodhart och Jean-Charles Rochet. Goodharts och Rochets utvärdering av Riksbankens penningpolitik och arbete med finansiell stabilitet under åren 2005-2010 är till övervägande delen positiv, i synnerhet med tanke på den globala finansiella kris som inträffade 2007-2008.