Publicerad på Aftonbladet.se 10 februari 2014
Ordföranden i riksdagens arbetsmarknadsutskott Jessica Polfjärd uttrycker på Aftonbladet Debatt kritik mot LOs engagemang för ett regeringsskifte och ifrågasätter de resurser LO som facklig centralorganision investerar i valrörelserna 2014.
Under de snart åtta åren med borgerlig regering har facken tvingats se arbetslösheten öka, långtidsarbetslösheten flerdubblas och inkomstklyftorna skjuta i höjden – snabbast i hela den industrialiserade världen.
Samtidigt har skatterna sänkts med omkring 140 miljarder. Resurser som hade behövts för att höja kvaliteten i sjukvården och förbättra arbetsvillkoren i äldreomsorgen. Varje gång regeringen har tvingats prioritera så har ni prioriterat skattesänkningar – mest för dem som redan har det bäst. Vi är övertygade om att Sverige kan bättre än så.
LO har sedan organisationen grundades under sent 1800-tal haft en nära relation med socialdemokraterna och gemensam ideologisk grundsyn. Det är ingenting nytt och som förening är det våra medlemmar som bestämmer över den facklig-politiska samverkans framtid. Det funkar likadant i LO som när man röstar om skattesänkningar på moderata partistämmor – medlemmarna bestämmer. Och ja, det finns ett starkt stöd för att byta regering i höst. I en nyligen genomförd opinionsundersökning sade 63 procent av LO medlemmarna att det är rätt att LO engagerar sig i valrörelsen med målet att byta regering. Endast 18 procent vill inta en mer defensiv hållning.
Polfjärd oroar sig över att det politiska engagemanget kan kosta medlemmar. Faktum är att det enskilt största medlemstappet i fackens moderna historia kopplas till de förödande a-kasseavgiftshöjningarna som genomfördes av regeringen under 2007. Drygt 300 000 medlemmar lämnade som en följd av Polfjärds och regeringens politik. Det försvagade facket och det försvagade också den svenska partsmodellen.
Om Jessica Polfjärd och moderaterna vill minska det politiska engagemanget i LO-leden så bör de alltså ändra taktik. Givetvis innebär försämrad a-kassa, utförsäkringar ur sjukförsäkringen, hög arbetslöshet och omfattande avregleringar att det politiska engagemanget ökar.
För oss är inte frågan om vi har råd att engagera oss – frågan är om vi har råd att låta bli.
Tobias Gerdås