Publicerad på svd.se 25 december 2012
I all tysthet pågår en process i regeringskansliet om att ytterligare försämra anställningstryggheten. Den 20 januari går remisstiden ut för en statlig utredning som i korthet går ut på att försämra anställningstryggheten. Tänker regeringen verkligen börja år 2013 med att göra det lättare att sparka folk? Det undrar LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Bara några dagar återstår i skrivande stund av året 2012. Jag tror att det är många som runt i vårt land som just i juletid och inför ett nytt år funderar på hur vardagen sett ut under det gångna året och kanske än mer på hur 2013 ska gestalta sig. Alla har vi våra drömmar. Och de är viktiga. Både för oss själva och för hela vårt samhälles utveckling. Det är drömmarna om framtiden som bär oss framåt.
Orostecknen tornar dock upp sig. Arbetslösheten har fortsatt att öka under året. 2012 har varit ett förlorat år i kampen mot arbetslösheten. Kvartalsstatistiken från SCB redovisade en ökning med 25 000 personer jämfört med samma kvartal för ett år sedan. Ungdomsarbetslösheten ökar till 22,6 procent . Långtidsarbetslösheten är nu uppe i 32, 3 procent. Och värre riskerar det att bli. LO-ekonomerna spår att arbetslösheten kommer att stiga till 8,5 procent under nästa år. I stort sett varje dag når oss nyheter om nya varsel. Under innevarande år har 50 000 personer varslats om uppsägning. 50 000 personer! Vad ska det sluta?
I Europa är situationen fortsatt nattsvart. Inom euro-länderna är arbetslösheten nu uppe i 11,7 procent, mot 10,4 procent för ett år sedan. Spanien toppar denna svarta lista med 26,3 procents arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten i Spanien ligger på över 55 procent. En hel generation av ungdomar riskerar att slås ut. Vi är nära en 1930-talets situation. Och bedömare frågar sig varför extremismen växer sig stark här hemma och i Europa.
Oron sprider sig. Människor sluter sig inåt och vänder taggarna utåt. Häromdagen såg jag siffror som visade att var tredje svensk uppger att de är oroliga för att bli arbetslösa under 2013. ¨Var tredje svenskt har sagt att de kommer att handla mindre julklappar i år. Detta är oerhört allvarligt. Ekonomi är väldigt mycket psykologi. Denna oro kan snabbt få spridningseffekter. Människor slutar att konsumera och sparar istället. Företagen får inte avsättning för sina varor med resultatet än mer arbetslöshet. Vi är då inne i en oerhört farlig spiral.
Vår regering står närmast handfallen inför detta. Jag välkomnar visserligen att regeringen tycks ha övergett strategin att inte samtala med parterna som sjösattes vid valsegern 2006. Den överenskommelse som parterna slutit med regeringen om särskilda insatser riktade mot ungdomar är ett litet, men viktigt steg. Ändå är jag naturligtvis fortsatt orolig för om regeringen förstår allvaret i situationen när vi nu står inför 2013. Det behövs göras mycket mer. Och fler än jag ställer sig säkert frågan är om regeringen har ett samlat grepp eller ens en strategi i kampen mot arbetslösheten.
I all tysthet pågår nämligen en process i regeringskansliet om att ytterligare försämra anställningstryggheten. Den 20 januari går remisstiden ut för en statlig utredning, ”Uppsägningstvistutredningen”, som regeringen beställt. Förslagen i denna går i korthet ut på att försämra anställningstryggheten och göra det billigare för företag att säga upp sin personal.
Vid tvister om en anställning ska företaget kunna säga upp en anställd trots att domstol inte avgjort frågan. Det ska heller inte gå att ogiltigförklara en uppsägning om arbetsgivaren inte undersökt möjligheterna till omplacering. Företagare med upp till 50 anställda ska kunna köpa sig fria till ett lägre pris trots att en domstol ansett att uppsägningen är ogiltig.
Man sätter alltså ett pris på anställningstryggheten och i förlängningen allas vår rättstrygghet. Viktiga rättsprinciper står på spel. Vad ska detta sluta?
Anser regeringen verkligen att det största problemet idag att det är för svårt att sparka folk? Fakta visar ju något helt annat. Borde inte fokus vara på anställningar snarare än avsked? Alla seriösa bedömare anser att arbetslösheten kommer att fortsätta att öka under 2013. Att i ljuset av detta inleda ett nytt år med förslag som ökar rättsotryggheten kring 4,1 miljoner anställdas anställningstrygghet känns helt verklighetsfrämmande.
När drömmar om en bättre framtid ersätts av oro och rädsla är vi som land riktigt farligt ute. Det är något varje beslutsfattare måste överväga noga när vi står inför ett nytt år som rymmer så mycket osäkerhet. För min del är detta glasklart. Det vore ett politiskt självmål av sällan skådat slag om regeringen inte meddelar hela svenska folket att detta utredningsförslag åker direkt i papperskorgen. Sverige behöver fler anställningar – inte fler uppsägningar och avsked.
KARL-PETTER THORWALDSSON, ordförande LO