Plublicerad i UNT den 18 oktober 2013.
I dag samlas arbetsmarknadens parter tillsammans med integrationsministern för att diskutera hur vi som parter kan bidra till integrationen. Vi har med oro sett utvecklingen av främlingsfientligheten och intoleransen i samhället.
Främlingsfientlighet och rasism kränker inte bara individen och är oförsvarbart ur medmänsklig synvinkel, det skapar dessutom oro och spänningar i samhället och försämrar trivsel, lönsamhet och effektivitet på arbetsplatsen.
Vi menar att Sverige måste fortsätta värna sin öppenhet. Öppenhet för invandring, företagande, idéer, kulturer - öppenhet för mångfald. Skälen till det grundar sig i allt från värderingar och medmänsklighet till ekonomi och våra chanser att upprätthålla en hög standard även i framtiden. Vi har mycket att vinna på invandring.
Sverige är ett litet land. Vi är beroende av handel med omvärlden. För att vårt internationaliserade näringsliv ska fungera måste anställda kunna röra sig med företag över gränserna. Oavsett storleken på den totala arbetslösheten finns alltid brister och flaskhalsar på arbetsmarknaden. Ett samhälle som präglas av rasism och främlingsfientlighet kommer att framstå som mindre attraktivt för både företag och utländsk kompetens. En sådan kvarnsten klarar Sverige inte att bära. Särskilt mot bakgrund av Sveriges demografiska utmaning, där en allt större andel äldre ska försörjas. Vi behöver fler arbetade timmar under väldigt många år framöver för att klara konkurrensen och välfärden.
Men frågan är inte bara vad som är bra för Sverige. I en tid av flyktingkatastrofer och våld mot civilbefolkningen har vi en moralisk skyldighet att öppna våra gränser. Att erbjuda en fristad för de som är i nöd och behöver vår hjälp att bygga upp sina liv på nytt. För att det ska vara möjligt måste de ges möjlighet att komma in i samhället och försörja sina familjer. De behöver arbete.
Rådet för integration i arbetslivet bildades för 15 år sedan. Rådet fungerar som ett forum där vi, arbetsmarknadens parter, på högsta ledningsnivå diskuterar, utvecklar och vidtar åtgärder i gemensamma frågor. Arbetet sker i vardagen på arbetsplatserna och utifrån våra roller som arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare.
För oss är det självklart att alla människor ska behandlas lika, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det har det alltid varit, men nu ser vi ett behov av att betona det särskilt.
Den svenska modellen med uppdelat ansvar mellan parterna och statsmakterna är en styrka. I Sverige har vi en unikt hög organisationsgrad hos såväl arbetsgivare som arbetstagare som ger handlingskraft på alla nivåer. Den ger en flexibilitet i utveckling och anpassning till verksamhetens behov och erbjuder etablerade former för samverkan på arbetsplatserna.
Den svenska modellen har vuxit fram för att den möjliggör former att effektivt lösa problem och utmaningar i arbetslivet. Ofta är vi som enskilda parter noga med att värna våra skilda intressen i dessa sammanhang, men ibland är vi också måna om att betona våra gemensamma intressen. Bättre integration i arbetslivet är ett sådan gemensamt intresse, likaså bekämpandet av främlingsfientlighet och rasism.
Vi representerar alla organisationer med en lång tradition av att jobba hårt för våra intressen. Här gör vi det i enad front.
Rådet för integration i arbetslivet
Ulf Bengtsson, Generaldirektör för Arbetsgivarverket
Ingela Edlund, Andre vice ordförande för LO
Göran Arrius, Ordförande för Saco
Christer Ågren, Vice vd för Svenskt Näringsliv
Håkan Sörman, Vd för Sveriges Kommuner och Landsting
Eva Nordmark, Ordförande för TCO