Publicerad i Tidningen Ångermanland 19 juli, Norra Västerbotten 18 juli, Västerbottens-Kuriren 17 juli, Katrineholms-Kuriren 16 juli.
Nu domineras media av väderprognoser, semesterresor och vad man ska ha på grillen. Men hur man tillbringar semestern är till stor del en fråga om ekonomi och klasstillhörighet och ofta är det barnen som drabbas mest av om familjens ekonomi är dålig.
Den rapport om semestervanor som LO låtit göra visa att klasskillnaderna mellan vad man gör på semestern kanske är större än någonsin. Bland arbetare är det bara en tredjedel som har gjort semesterresa eller har tillgång till ett fritidshus, vilket kan jämföras med att det är var tionde högre tjänsteman som inte gjort en resa eller har tillgång till ett semesterhus.
Mellan år 2007 och 2010 har andelen arbetare som varken gjort en resa eller har tillgång till semesterhus ökat med fem procentenheter, från 27 procent till 32 procent. En sådan stor ökning har vi inte kunnat se sedan krisen på arbetsmarkanden på 1990-talet. Att arbetare i allt mindre utsträckning inte har råd att åka på semester eller har tillgång till fritidshus beror sannolikt på att arbetslösheten slog hårdare mot arbetare än mot tjänstemän i samband med finanskrisen.
För barn i fattiga familjer blir sommarlovet ibland jobbigt, dagarna blir långa, kompisar åker iväg och att göra saker hemma kostar pengar som man inte har. Enligt SCB är det totalt 15 procent av barnen i Sverige som lever i fattiga familjer, men det är stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Saknar föräldrarna gymnasial utbildning eller har utländsk bakgrund är det runt 50 procent som lever i ekonomiskt utsatta familjer.
SCBs undersökning om fritidsvanor visar också stora klasskillnader. 40 procent av pojkarna i arbetarhushåll deltar inte i någon organiserad fritidsaktivitet, jämfört med 23 procent av pojkarna i tjänstemannahushåll. Motsvarande siffror för flickor är 30 respektive 23 procent.
För de barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer, upplevs sommarlovet ofta som långt och tråkigt. I en undersökning av organisationen Majblomman är det runt hälften av landets kommuner som gör sommarlovsprogram, men bara runt 15 procent av kommunerna i undersökningen ordnar avgiftsfria kollo eller läger.
Man kan givetvis ha en bra semester utan att det ska kosta massa pengar, men förutom bad är det få saker som är gratis. Semester är inte bara att vila utan också ett tillfälle för en meningsfull fritid och att få uppleva något nytt. De flesta familjer har en önskan om att få resa eller ha tillgång till ett fritidshus. Att Sverige drar isär visar sig tydligt under sommaren. Jag skulle önska att en större andel av våra gemensamma resurser satsades på en meningsfull fritid för barn och unga istället för fortsatta skattesänkningar.