I Norden har vi en gemensam utmaning. Vi har ett gemensamt intresse av att i EU främja förståelsen för det sätt vi har inrättat våra arbetsmarknader på. Så klart uttryckte sig Danmarks arbetsmarknadsminister
Claus Hjort Fredriksen när han i november mötte fackliga ledare från hela Norden. Och han fortsatte: ”Parternas roll och ansvar är garanten för den stabilitet och flexibilitet som många länder avundas oss. Det
ska vi hålla fast vid.”
Det är ord som förpliktar, och glädjande nog har övriga nordiska regeringar gett uttryck för liknande åsikter.
Under den närmaste framtiden öppnar sig flera gyllene tillfällen att leva upp till dessa åtaganden. EU-toppmötet som inleds i dag ska anta nya riktlinjer för Lissabonstrategin, EU:s strategi för sysselsättning
och konkurrenskraft i Europa. Kommissionen förbereder ett nytt socialt handlingsprogram med förslag till nya arbetsmarknadsinitiativ. Samtidigt fortsätter dragkampen om EU-regler för bemanningsföretag och
arbetstider. EG-domstolens utslag i Viking- och Vaxholmsfallen har också gett ny fart åt diskussionen om löntagarnas rättigheter i EU.
Social dialog
Liksom de nordiska regeringarna framhåller EU-kommissionen ofta att social dialog mellan självständiga arbetsmarknadsparter bidrar till en smidigt fungerande arbetsmarknad.
I vissa länder fungerar detta bra, men i andra är arbetsmarknadens parter svaga och förhandlingskulturen outvecklad. Då blir förståelsen liten för hur fria kollektivavtal kan kombinera flexibilitet och
rättvisa bättre än lagstiftning. Därför bör EU främja välfungerande partssystem.
Här kan de tre nordiska EU-länderna, om viljan finns, spela en viktig roll (Norge och Island omfattas inte formellt av Lissabonstrategin, men berörs indirekt genom EES-avtalet). Norden är framgångsrikt i
arbetet med Lissabonstrategin. Alla nordiska länder uppfyller dess ambitiösa sysselsättningsmål och framhålls ofta som föredömen. Inte minst våra välfungerande partssystem på arbetsmarknaden uppmärksammas. Om
de nordiska regeringarna för fram förslag som stärker parternas roll på arbetsmarknaden i EU kommer andra att lyssna.
Demokratisk fråga
Nordens fackliga samorganisation, NFS, presenterar nedan några förslag som de nordiska EU-länderna, gemensamt eller var för sig, kunde föra fram.
EU-regler om för löntagare viktiga frågor som arbetstid, semester, information och arbetsmiljö måste respekteras. Detta är en demokratisk fråga, men det handlar också om att undvika en snedvridning av
konkurrensen. EU-kommissionens förslag till riktlinjer för Lissabonstrategin kräver att medlemsländerna noga kontrollerar efterföljden av EU-regler för offentlig upphandling, konkurrens och inre marknad. På
samma sätt bör de manas att skärpa kontrollen när det gäller regler för löntagarnas rättigheter, och att ge arbetsmarknadens parter en roll i övervakningen.
I dag uppmanar EU medlemsstaterna att främja forskning genom att forskningsutgifter görs avdragsgilla. På samma sätt bör de uppmanas att främja starka parter på arbetsmarknaden genom avdragsrätt för avgifter
till fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer, något som länge och framgångsrikt provats i de nordiska länderna.
I vår ska alla EU-länder utarbeta handlingsplaner för hur man på nationell nivå ska förverkliga Lissabonstrategins mål. EU bör uppmana medlemsstaterna att i dessa ha med konkreta förslag som främjar social
dialog och självständiga parter på arbetsmarknaden.
Översyn av regler
En smidigt fungerande strukturomvandling förutsätter att löntagarna garanteras trygghet i förändringsprocessen, exempelvis genom utbildning och hjälp att hitta nytt arbete. Detta förutsätter information och
samråd, också på europeisk nivå. Dagens EU-direktiv om europeiska företagsråd är ett viktigt första steg mot detta, men bristerna är ännu många. De nordiska regeringarna bör stödja kraven på en översyn av
reglerna.
EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet bör i ökad omfattning vara dispositiv, det vill säga lagar anger vissa grundregler, men om fack och arbetsgivare sluter avtal med annat innehåll så gäller avtalen. Det
ger ökad flexibilitet och främjar en positiv förhandlingskultur.
Sedan Lissabonstrategin lanserades år 2000 har både EU-kommissionen och Europeiska rådet gång efter annan framhållit social dialog och starka och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden som viktiga verktyg
för ökad konkurrenskraft och sysselsättning i Europa. Men få konkreta förslag som främjar detta har presenterats.
De nya riktlinjerna för Lissabonstrategin, liksom det kommande sociala aktionsprogrammet, öppnar nya möjligheter för EU att gå från ord till handling.
Men mycket hänger på er, Anders Fogh Rasmussen, Fredrik Reinfeldt och Matti Vanhanen. Är ni beredda att i EU föra fram konkreta förslag som bygger på den nordiska kollektivavtalsmodell ni säger er vilja främja?
För Nordens fackliga samorganisation:
Wanja Lundby-Wedin ordf i NFS, svenska LO och Europafacket
Bente Sorgenfrey vice ordf i NFS och FTF i Danmark (motsvarighet till TCO i Sverige)
Roar Flåthen ordf LO-Norge
Mikko Mäenpää ordf STTK i Finland (motsv till TCO i Sverige)
Ögmundur Jonasson ordf BSRB Island, centralorganisationen för offentliganställda tjänstemän