Publicerat i UNT 14 oktober 2014
Arbetsmiljön på svenska företag står sig väl i internationell jämförelse. En ny studie pekar dock på att det finns brister som riskerar att försvaga den konkurrensfördel som en god arbetsmiljö innebär. Insatser när det gäller de stora framtidsfrågorna för hela arbetslivet, organisatorisk och social arbetsmiljö, behöver få betydligt större uppmärksamhet. Vi från arbetsmarknadens parter lägger mycket energi i arbetet med att utveckla arbetsmiljön och möta dessa framtidsutmaningar. Men vi skulle behöva få draghjälp från politiskt håll.
Vi vänder oss till den nya regeringen och föreslår att regeringen inrättar ett statligt finansierat nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljön.
I Prevents Arbetsmiljöindikator som publiceras denna vecka har vi låtit TNS Sifo fråga 2000 chefer med personalansvar samt skydds- eller arbetsmiljöombud i näringslivet om deras syn på arbetsmiljöns betydelse och insatserna för att förbättra den. Resultaten visar att chefer och skyddsombud i stor utsträckning anser att arbetsmiljöarbetet prioriteras högt i företagen och att det bedrivs ett förebyggande arbete. Även när det gäller det lönsamma i att prioritera arbetsmiljön finns medvetenhet på arbetsplatserna.
När det gäller den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är varken chefernas eller skyddsombudens omdömen lika höga som när det gäller den fysiska arbetsmiljön.
Arbetet med frågor som ligger vid sidan om det som historiskt sett varit grunden i arbetsmiljöarbetet, den fysiska miljön, släpar efter. När vi bad cheferna och skyddsombuden att ange vilken arbetsmiljöfråga som kommer att vara viktigast på deras arbetsplats i framtiden var det stress eller arbetsklimat som angavs av flest.
På arbetsplatserna finns alltså en medvetenhet om att vi sannolikt kommer att behöva ägna mer uppmärksamhet än i dag åt stress och för hög arbetsbelastning.
En ytterligare utmaning som framträder i vår studie handlar om kunskaper hos nyckelpersoner på företagen. Vart femte skyddsombud och var tionde chef anser sig inte ha de arbetsmiljökunskaper som krävs för deras roll. I dag görs stora insatser av våra organisationer Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Vi satsar över hundra miljoner kronor årligen på forskning och kunskapsöverföring genom AFA Försäkring och Prevent. Ett aktuellt exempel är Gilla Jobbet på Stockholmsmässan den 22–23 oktober. Problemet är att det inte räcker, utan det behövs mer forskning och mer kunskap för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden.
Arbetsmiljöverkets uppdrag om kunskapsspridning är i sig viktigt men långt ifrån tillräckligt. Vi bedömer att en ambitiösare satsning är helt nödvändig.
Vi vill se ett nationellt statligt finansierat kunskapscentrum för arbetsmiljö, något som vi menar ligger i linje med löften från Stefan Löfven inför valet.
Vårt förslag ska inte förväxlas med att återuppväcka det nedlagda Arbetslivsinstitutet som bedrev egen forskning. Däremot har nedläggningen accentuerat behovet än mer av att införa ett kraftfullt kunskapscentrum som är inriktat på att samla ihop, sammanställa och tillgängliggöra både nationell och internationell arbetsmiljöforskning för arbetsmarknaden på ett systematiskt sätt. För att främja en god förankring och kontakt med arbetslivet anser vi att arbetsmarknadens centrala parter och berörda myndigheter ska ges goda möjligheter till inflytande.
En god arbetsmiljö är av högsta vikt för att svenska företag ska kunna vara internationellt konkurrenskraftiga, men också en förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Vi på Svenskt Näringsliv, LO och PTK efterfrågar därför ett större politiskt engagemang och åtagande i arbetsmiljöfrågorna. Vi efterlyser ett kraftfullt agerande och hoppas att den nya regeringen vill gå vidare med de ambitioner som uttalades inför valet och inrätta ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljö.
Carina Lindfelt, avdelningschef Svenskt Näringsliv
Lasse Thörn, enhetschef, Landsorganisationen i Sverige
Kristina Rådkvist, kanslichef, Förhandlings- och samverkansrådet PTK
Maria Schönefeld, verkställande direktör, Prevent