Publicerad i Dagens Nyheter 10 januari 2014
Avgörande vägskäl i EU. Systemet med utsläppshandel är en stor besvikelse och investerarnas förtroende kört i botten. Regeringen måste agera nu för att EU ska få tre tydliga mål även efter 2020: utsläpp, förnybar energi och effektivisering, skriver sju företrädare för näringsliv, fack, miljöorganisationer och kyrka.
EU:s medlemsländer står inför ett avgörande vägskäl när de nu ska förhandla fram en ny klimat- och energiöverenskommelse som ska gälla fram till 2030. EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till nya klimat- och energimål i slutet av januari och därefter kommer EU-parlamentet och regeringscheferna att ta slutlig ställning i frågan.
Den svenska regeringen måste nu lämna ett tydligt besked om att Sverige vill ha tre parallella, bindande och kraftfulla mål: 1) för minskade utsläpp, 2) för ökad andel förnybar energi och 3) för ökad energieffektivisering. Om vi inte får tre separata mål ökar osäkerheten för viktiga investeringar, EU:s försörjningstrygghet minskar och möjligheten att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader försvåras.
Den huvudsakliga skiljelinjen går mellan de EU-länder som även fortsättningsvis vill ha tre mål och de som förespråkar ett ensidigt utsläppsmål.
Flera länder i EU har förstått riskerna med ett ensidigt utsläppsmål och trycker nu på för en klimat- och energiöverenskommelse med parallella mål. För några veckor sedan vände sig åtta av medlemsländerna till EU-kommissionen med önskan om ett mål för produktion av förnybar energi till år 2030. De länder som skrivit till kommissionen är Italien, Tyskland, Frankrike, Österrike, Belgien, Danmark, Irland och Portugal. Men Sverige står inte bakom uppmaningen.
Nu är det hög tid för den svenska regeringen och våra EU-parlamentariker att ta tydlig ställning och arbeta aktivt för kraftfulla och bindande mål för minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivisering.
Vi menar att det finns flera viktiga skäl till att inte backa från den nuvarande ordningen med tre separata mål:
1 Syftet med EU:s klimat- och energipolitik är bredare än att enbart sänka de egna utsläppen. EU:s andel av de globala utsläppen uppgår till cirka 11 procent. Ur detta perspektiv är EU:s roll som vägvisare, att leda omställningen och på så sätt få med sig stora utsläppsländer, kanske det viktigaste syftet med EU:s klimatpolitik. Genom ambitiösa och bindande mål, inte bara för utsläppen utan även för förnybar energi och effektivisering, sänder EU en tydlig signal om sina prioriteringar och kan bidra till möjliga genombrott i de globala klimatförhandlingarna. Misslyckas EU med att ta fram kraftfulla mål har vi ingen position inför det avgörande mötet i Paris 2015, vilket väsentligt minskar möjligheten att få ett avtal som räcker för att klara tvågradersmålet.
2 Erfarenheterna av EU:s utsläppshandelssystem är en stor besvikelse och investerarnas förtroende för systemet är kört i botten. Utsläppshandelssystemet är det enda gemensamma instrument som skulle kvarstå om det endast blir ett utsläppsmål. Priset för att släppa ut ett ton koldioxid ligger på omkring 40 kronor, ett pris som skulle behöva mångdubblas för att reflektera utsläppens verkliga kostnad och stimulera investeringar i grön teknik. Som jämförelse kan nämnas att den generella svenska koldioxidskatten är 1.080 kronor per ton, det vill säga 27 gånger högre.
Det är i stället de övriga målen, framför allt det bindande förnybarhetsmålet, som möjliggjort den snabba utvecklingen av förnybar energi i flera europeiska länder de senaste åren. Det internationella energiorganet IEA har sammanfattat frågan som beslutsfattarna nu måste ställa sig: Är vi villiga att offra det som har fungerat till förmån för det som inte har fungerat?
3 Utsläppshandel som enda gemensamma EU-styrmedel innebär att man underskattar klimatfrågans inneboende långsiktighet. Utsläppshandeln styr mot de kortsiktigt billigaste utsläppsminskningarna som ofta är otillräckliga och dessutom kan leda till inlåsningar som motverkar de långsiktigt mest effektiva klimatåtgärderna. Många tekniker inom förnybar energi och effektivisering, som är helt avgörande på lång sikt, har en kortsiktigt högre kostnad men potential för radikala utsläppsminskningar. Utsläppshandeln måste alltså kompletteras med styrmedel som säkerställer att de tekniker som är nödvändiga för att lösa klimatfrågan på lång sikt snabbt blir lönsamma. Annars riskerar investeringar att skjutas på framtiden och den totala kostnaden för att minska utsläppen bli högre.
4 När vi lägger majoriteten av våra energipengar på att importera fossila bränslen underminerar vi samtidigt EU:s inhemska industri. EU importerar i dag över 50 procent av energin och andelen ökar. En stor del av industrin som tillverkar den förnybara och energieffektiva tekniken finns i EU, bland annat i Sverige med både stora och små innovativa företag. Med bindande mål för förnybar energi och effektivisering kan vi säkerställa att en större andel av våra energipengar går till att öka vår försörjningstrygghet och samtidigt skapa nya jobb och grön tillväxt.
En tidig version av EU-kommissionens egen konsekvensanalys visar att det blir väsentligt mindre förnybar energi utan ett bindande förnybarhetsmål. Om man enbart har ett utsläppsmål med utsläppshandel som styrmedel beräknas den förnybara energin uppgå till 27 procent av den totala energianvändningen i EU år 2030. Det kan jämföras med att de mål som diskuteras för förnybar energi ligger på mellan 30 och 45 procent. ”Ett mål för förnybar energi kommer att stärka Europas konkurrenskraft och leda till fler jobb och högre tillväxt. Vi har inte råd att missa denna möjlighet”, skriver de åtta medlemsstaterna till EU-kommissionen.
Den svenska regeringen och de svenska ledamöterna i EU-parlamentet har alla möjligheter att med ett tydligt agerande påverka att vi får kraftfulla mål för såväl minskade utsläpp som förnybar energi och energieffektivisering.
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO
Sasja Beslik, Head of Responsible Investments & Identity, Nordea
Henrik Grape, klimatexpert Svenska kyrkan
Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF
Annika Helker Lundström, vd Svensk vind-energi
Lars Andrén, ordförande Svensk solenergi