Publicerad i Värmlands folkblad 1 september 2010
Idag kommer jag att träffa anställda på Uddeholm Tooling i Hagfors, gymnasieelever på Brobygrafiska i Sunne och anställda på Tetrapak i Sunne. Många kommer att vilja diskutera valet och om politiken spelar
någon roll.
Politiken har betydelse och en sak jag vill diskutera med anställda och elever är en politik för jämlikhet som tar vara på varje människas förmåga och vilja till arbete. En politik som bidrar till utvecklande
arbeten och som också ger alla en chans till en god löneutveckling. Den politik som förs av den borgerliga regeringen riskerar istället att leda till framväxten av låglönejobb. För regeringen är ökade
inkomstskillnader inget problem, det är en politisk strategi. De drivs inte av att de vill ha ett mer jämlikt samhälle. Resultatet av de senaste årens borgerliga politik är växande inkomstskillnader och
framförallt är det kvinnliga arbetare som blivit fattigare.
Trots sitt löfte om att minska det de kallar ”utanförskapet”, har arbetslösheten ökat med ytterligare 100.000 under de fyra år som den borgerliga regeringen har styrt. I Värmland är runt 15.000 personer
arbetslösa – varav cirka 4.000 i Karlsstad, 700 i Hagfors och 650 i Sunne.
Behovet av ytterligare jobb i Sverige är stort men det behöver inte ske till priset av sämre löner. Kombinationen av fler jobb och bättre löner är möjlig, men det kräver mer ambitiösa satsningar från bland
annat staten. Idag ordnar Arbetsförmedlingen utbildning åt tre procent av de arbetslösa i åtgärder. Fram till 2003 var siffran omkring 25 procent Det görs idag alltför lite för att bryta arbetslösheten och
antalet långtidsarbetslösa växer dag för dag.
I nuläget är jobben för få, men när konjunkturen vänder kommer fler och nya arbeten. I tider som dessa vore det därför lämpligt att ge människor stöd och möjlighet att öka sin kompetens och sin kunskap. På så
sätt står de väl rustade att ta de nya jobben när det är dags.
Den borgerliga regeringens lönepressarstrategi talas det sällan om och det är också en strategi som saknar stöd visar den opinionsundersökning LO låtit göra.
Av samtliga 1.000 svarande instämmer 61 procent i att nya jobb inte får innebära att en arbetsmarknad med låga löner växer fram. 32 procent anser att fler nya jobb bör skapas även om de innebär låga löner. 6
procent låter bli att ta ställning genom att svara vet ej.
Medlemmar i LO-förbund tar i betydligt större utsträckning än genomsnittet ställning för att nya jobb inte får innebära en arbetsmarknad med låga löner. Hela 80 procent av LO-förbundens medlemmar svarar att
det stämmer bäst in på vad de tycker, och bara 12 procent instämmer i att nya jobb bör skapas även om det innebär låga löner.
Resultatet är inte så konstigt. De flesta vill att Sverige ska fortsätta att utvecklas och inser att det kräver att allas arbetsvilja tas till vara, att utbildning och kompetensutveckling blir en naturlig del
under hela arbetslivet och att ungdomar snabbt får en chans att komma ut på arbetsmarknaden. Det i sin tur skapar goda förutsättningar för framväxten av konkurrenskraftiga företag som har möjlighet att betala
bra löner. En sådan politik förutsätter dock en socialdemokratiskt ledd regering.
Wanja Lundby-Wedin, LO-ordförande