Debattartikeln publicerades på DN-debatt torsdagen den 26 januari 2017.
Skolval, styrning och finansiering
Vi kan inte acceptera att skolsystemet misslyckas med att kompensera för elevers skilda grundförutsättningar. För att skapa en likvärdig skola krävs därför genomgripande förändringar. I dag presenterar vi därför Likvärdighetsagendan, en unik överenskommelse med 25 skarpa förslag inom tre områden för en skola som ger alla elever samma chans.
Utmaningarna för svensk skola är inte över. Den senaste PISA-undersökningen visade tydligt att svenska elever inte ges likvärdiga förutsättningar att nå kunskapsmålen. Gapet mellan elever från socioekonomiskt svaga respektive starka hem ökar. Skillnaderna mellan elever i olika skolor och olika kommuner är stora. En ojämlik skola leder till utanförskap, lägre tillväxt och att varje människas fulla kapacitet inte tas till vara. Det skapar stora klyftor, som påverkar demokratin och hela samhället negativt. Det är oacceptabelt.
Inga lärare eller rektorer i världen kan ge alla elever samma chans om skolsystemet i sig motverkar likvärdiga förutsättningar. 25 år efter att dagens system infördes är det hög tid att komma till rätta med några av de problem som skolvalet, styrningen och finansieringen har skapat. Därför föreslår vi från LO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund en agenda för en likvärdig skola:
Skolvalssystemet behöver justeras
Skolan har blivit allt mer uppdelad. Boendesegregationen och skolvalet gör att elever allt mer sällan möter elever med annan bakgrund och andra erfarenheter.
Skillnaderna mellan skolor med många högpresterande elever och skolor med många elever som inte når kunskapsmålen har ökat. Detta leder till skilda förutsättningar för lärarna och risk för stora kvalitetsskillnader mellan skolor.
Många fristående skolor har engagerade lärare och elever som presterar väl, och många föräldrar och elever uppskattar möjligheten att välja skola. Men skolan har blivit en marknad. Det har bidragit till betygsinflation och att resurser läggs på marknadsföring istället för på undervisning i såväl fristående som kommunala skolor. Sammantaget har skolvalssystemet bidragit till att minska likvärdigheten.
Grundprincipen för skolvalssystemet bör vara att elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola, men att skolor inte ska ha antagnings- och urvalsregler som i praktiken diskriminerar eller sorterar bort elever. För att förbättra dagens skolvalssystem vill vi därför införa en ny portalparagraf i skollagen med krav på blandade elevgrupper, vilket ska gälla oavsett huvudman.
Vi vill att upptagningsområden för kommunala skolor ritas om för att öka möjligheten till blandade elevsammansättningar och att dagens urvalsregler ersätts med mer neutrala om skolan är översökt. Det kan handla om en kombination av närhet, föräldrarnas utbildningsbakgrund,andra socioekonomiska faktorer eller syskonförtur. För fristående skolor kan detta även innebära lottning. Detta innebär att köerna till fristående skolor kan slopas. Dessutom behövs en gemensam antagningsadministration.
Den statliga kontrollen över etablering av friskolor behöver stärkas. Att det finns förutsättningar för mer blandade elevgrupper även hos dessa bör vara ett krav för tillstånd.
Dessutom behöver vi komma bort från ett system som möjliggör skolbyten allt för ofta. Det gynnar sällan elevens inlärning och trygghet, och minskar stabilitet, lugn och ro. Undantag bör dock kunna medges vid särskilda skäl.
Sammantaget skulle detta leda till att skolsystemet blir mindre segregerande än i dag. Ambitionen är att alla elever ska få möta andra elever med andra bakgrunder och förutsättningar.
Finansiering och styrning för ökad likvärdighet
Möjligheterna att ge alla elever samma chans att lyckas i skolan bygger på att resurserna fördelas på ett mer likvärdigt sätt än idag. Vi vill därför se ett ökat statligt ansvar för att garantera alla kommuner och skolor tillräckliga resurser för att kunna ge elever med olika bakgrunder och förutsättningar en likvärdig utbildning och undervisning.
Elevernas socioekonomiska bakgrund ska alltid vägas in vid resursfördelning till grund och gymnasieskolor. Vi behöver införa ett nytt resursfördelningssystem som fokuserar mer på de faktiska kostnader som en skola har, där inte hela pengen ska följa med när en elev byter skola. Det bör ersätta dagens skolpengssystem.
Eventuella överskott ska som huvudregel alltid återinvesteras i undervisningen. Det är för detta skattemedlen är avsedda.
Dessutom behöver styrningen av skolan förstärkas. Alla skolor behöver klara höjda kvalitetskrav; exempelvis behöriga lärare, stödfunktioner, tillgång till bibliotek, NO-salar och skolgård.
För att stärka likvärdigheten bör det övervägas om huvudansvaret för gymnasieskolan ska föras över från kommuner till regioner. Detta kommer även medföra att det blir enklare att anpassa skolornas utbud till arbetsmarknaden.
Insatser för skolor med särskilda utmaningar
Alla skolor ska vara bra skolor. Däremot har vissa skolor särskilda utmaningar, som påverkar deras elevers möjligheter att nå kunskapsmålen. Det handlar om skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar, skolor i kommuner där många har kort utbildning och skolor som tar emot många nyanlända elever.
Satsningen Samverkan för bästa skola är ett initiativ för att stärka stödet till skolor med särskilda utmaningar. Sådana satsningar behöver utökas och utformas så att de når alla dessa skolor. Vi behöver få fler behöriga lärare att söka sig till och stanna kvar på dessa skolor och alla lärare behöver bättre förutsättningar och arbetsmiljö.
Alla skolor – inte bara alla kommuner – behöver dela på ansvaret för nyanlända. Det gäller även friskolor. Varje lärare behöver kunskap om hur de bäst kan hjälpa nyanlända elever att klara skolan. Men det behövs också fler studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk.
Klyftorna i den svenska skolan är ett av de allvarligaste samhällsproblemen. De riskerar att cementera klyftor också senare i livet. Nu är det hög tid att vi ger alla elever samma chans.
Therese Guovelin, förste vice ordförande LO
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet