Publicerad i Dagens Arena 22 mars 2013
LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och chefsekonom Ola Pettersson menar att Moderaternas omsvängning innebär att man lägger arbetslinjen bakom sig.
LO vill ha en stark arbetslöshetsförsäkring som bidrar till omställning och trygghet för dem som kvalificerat sig genom arbete. Vi betraktar en tydlig arbetslinje i våra trygghetsförsäkringar som en oundgänglig del i ett modernt välfärdssamhälle.
Vi avvisar därför alla försök att låta arbetslöshetsförsäkringen gå mot en anglosaxisk grundtrygghetsmodell, som Moderaterna i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (PFSU) nu tycks vilja. (SvD, 3 mars). Låt oss vara väldigt tydliga: arbetslöshetsförsäkringen ska inte försörja dem som saknar förankring på arbetsmarknaden. Någon medborgarlön ska vi därför inte ha i Sverige.
Vi har ett yttersta skyddsnät – kommunernas försörjningsstöd. Det är dock inte utformat för dem vars ekonomiska utsatthet beror på arbetslöshet. Försörjningsstödet är till för att hålla nöden från dörren och blir aktuellt först när en familj har gjort sig av med de flesta tillgångar. Att många arbetslösa nu för sin överlevnad tvingas förlita sig på försörjningsstödet är ett resultat av att Moderaterna har raserat arbetslöshetsförsäkringen, dels genom att försämra ersättningen, dels genom att göra det orimligt svårt att kvalificera sig.
Men i stället för att erkänna att reformerna av a-kassan misslyckats vill nu Moderaterna göra arbetslöshetsförsäkringens grundbelopp tillgängligt även för dem som saknar riktig förankring på arbetsmarknaden. Vi delar inte den uppfattningen. Sverige behöver en solid och positiv arbetslinje. Det innebär att det ska löna sig att arbeta, både genom bra lön och genom att kvalificera sig till social- och arbetslöshetsförsäkringar med ett gott inkomstbortfallsskydd.
Social- och arbetslöshetsförsäkringarna ska hantera olika samhällsproblem och behöver därför delvis olika utformning. Arbetslinjen ska exempelvis vara tydligare betonad i arbetslöshetsförsäkringen än i socialförsäkringen, eftersom den sistnämnda innehåller både bostadsbaserade och arbetsbaserade förmåner. Gemensamt för försäkringarna är – förutsatt att de är väl utformade när det gäller kvalificeringsvillkor, krav, kontroll, sanktioner och ersättningsnivå – att de gör det lönsamt att arbeta. De ska på så sätt bidra till ett högt arbetskraftsdeltagande bland både kvinnor och män.
De idéer om ”grundtrygghet” som Moderaterna nu tycks vilja driva bör så snabbt som möjligt förpassas dit de här hemma: sophögen. Låt oss i stället omedelbart inrikta arbetet i PFSU på att skapa en arbetslöshetsförsäkring som förenar goda villkor med en tydlig arbetslinje. LO anser att arbetslöshetsförsäkringen bör förbättras genom:
̶ Rimliga krav på arbetsmarknadsförankring i både den allmänna grundförsäkringen och den frivilliga inkomstrelaterade försäkringen. Ersättningen ska baseras på sex månaders arbete och minsta krav på arbete bör vara 40 timmar per månad
̶ Höjt grundbelopp och betydligt högre högsta dagpenning
̶ Ett studerandevillkor som gör att den som fullgjort en utbildning på gymnasie-, SFI- eller eftergymnasial nivå omfattas av grundförsäkringen och samtidigt knyts till den aktiva arbetsmarknadspolitiken
̶ Låga och likvärdiga medlemsavgifter till a-kassorna
Det är de försämringar Moderaterna i rask takt genomdrev 2007-2008 som har lett fram till dagens situation. Men arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna förbättras lika snabbt som den raserades.
Det är inte svårt att förbättra försäkringen på ett sätt som bidrar till en positiv arbetslinje. Det är bara den politiska viljan som saknas.
Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande
Ola Pettersson, LOs chefsekonom