Det saknas ett verkligt folkligt engagemang inför politik på Europanivå. Det låga deltagandet i valet till Europaparlamentet vittnar tydligt om det. De 700 parlamentariker som ska väljas om knappt tio månader
kommer att representera över en halv miljard människor. Men i senaste EU-valet röstade bara 46 procent. I Sverige var siffran ännu lägre, 38 procent.
Detta stora demokratiska underskott innebär inte nödvändigtvis att människor skulle vara ointresserade av politik som rör hela Europa. Lika viktiga som valen till politiska församlingar är de attityd- och
samhällsförändringar som tar sin början i och vinner spridning genom folkrörelsers arbete. Det är genom dem politik blir en angelägenhet för flertalet. Det visar om inte annat folkrörelsernas roll i
demokratiseringen av den svenska staten och i välfärdsstatens framväxt. Samma sak gäller än i dag, även om de politiska arenorna nu sträcker sig över de nationella gränserna.
I dagarna samlas tiotusentals aktivister och företrädare för folkrörelser från hela Europa och övriga världen i Malmö. Till European Social Forum, ESF, kommer de som inte bara vill se ett mer socialt rättvist
och demokratisk Europa utan också vill diskutera hur alternativ till senare årtiondens nyliberala ekonomiska politik kan skapas på global nivå. Dessa folkliga rörelser gör verklighet av den vilja till ett
gränsöverskridande arbete för en rättvisare värld som många politiker ofta talar sig varma för.
Till Malmö kommer bland annat ett stort antal europeiska fackföreningar, som representerar miljontals medlemmar, breda miljö- och fredsorganisationer, internationella solidaritetsorganisationer, feministiska
och antirasistiska grupper, samt organisationer som verkar för rättvis handel, skuldavskrivning och respekt för mänskliga rättigheter.
Vi ur den fackliga rörelsen ser ESF som ett sätt att mota tillbaka den ideologiska offensiv mot fackliga rättigheter på senare år exempelvis tagit sig uttryck i EG-domstolens utslag i Laval- och Rüffertfallet,
där den fria rörligheten överordnats möjligheten att slå vakt om kollektivavtalen. Vi söker här utveckla formerna för gränsöverskridande fackligt samarbete i en värld där arbetskraften blir allt mer
geografiskt rörlig.
För oss miljö- och klimataktivister handlar det om att verka för att miljöfrågorna prioriteras upp, både på FN- och EU-nivå samt i de olika länderna. Vi är sedan länge medvetna om att den globala ödesfrågan om
hur vi kan skapa ekologiskt hållbara samhällen måste tacklas genom internationellt samarbete. Växthusgaser bryr sig inte om nationsgränser.
Vi som arbetar med invandrares och flyktingars situation ser ESF som en arena där vi kan uppmärksamma den allt hårdare behandling de som söker sig till EU-området utsätts för. Vi hör tydligt främlingsfientliga
tongångar i allt fler europeiska regeringar och ser hur högerextrema partier växer i flera länder. För att möta dessa utmaningar mot ett civiliserat och humant Europa krävs att vi kan bygga gemensamma
kampanjer över nationsgränser och lära oss av varandra.
För aktiva inom feministiska- och kvinnoorganisationer är det här ett tillfälle att sätta fokus på att kvinnors makt, liv och möjligheter. Vi ser idag en allvarlig tillbakagång i många europeiska länder när
det gäller kvinnors rättigheter. Att utbyta erfarenheter över gränser är viktigt i arbetet för jämställdhet.
För fredsrörelsen erbjuder ESF bland annat möjligheten att peka på andra vägar till konfliktlösning än det vapenskrammel och den nygamla Kalla krigsretorik som den senaste tiden gjort sig påmind.
För oss som engagerat oss i mänskliga rättigheter handlar det om att stå upp mot de inskränkningar i medborgarrätten som allt för ofta följt i spåren av ”kriget mot terrorismen”. Och för grupper som Attac
handlar det om att föra fram hållbara alternativ till den kortsiktiga spekulationsekonomin, och visa på de gemensamma välfärdssystemens styrka och folkliga stöd.
Till Malmö kommer vi för att lyssna på och lära, knyta nya kontakter över nationsgränser och diskutera framtida gemensamma projekt och kampanjer.
Vi kommer från olika rörelser och våra utgångspunkter och intressen är olika i många sakfrågor. De som besöker ESF har till exempel ingen gemensam uppfattning om vad EU är eller bör vara. Här finns de som är
för ett federalt EU, de som helst skulle vilja avskaffa organisationen och de som vill behålla EU som det ser ut idag. Men vi förenas i vår vilja att formulera socialt, miljömässigt och demokratiskt hållbara
alternativ till den nyliberala politik som under de senaste årtiondena haft ett stort inflytande över utvecklingen – i både Europa och resten av världen.
Vi inser att i slutändan hänger många av de grundläggande förändringarna i vår värld samman. Oviljan att ta itu med de ohållbara livsmönster som skapar klimatförändringar, försämringarna av löntagarnas
villkor, nedskärningar i välfärd och trygghetssystem, krigsretorik och inskränkningar i medborgarrätten för att värna ”säkerheten” går alla att se som uttryck för en politisk inriktning som prioriterar
ekonomisk makt åt ett fåtal på bekostnad av sociala, miljömässiga och demokratiska värden.
Det är i Malmö det verkliga europeiska civilsamhället nu tar form. Det är här kanalerna mellan folkets åsikter och organiserade intressen är som mest utvecklat och mångfaldigt. Och det är en offentlighet som
inte sätter några gränser österut – till ESF kommer exempelvis stora grupper av aktivister från både Ryssland och Turkiet.
Välkommen att ta del i våra diskussioner, när vi tillsammans formar morgondagens europeiska politik underifrån!
KG Hammar fd ärkebiskop Svenska Kyrkan
Wanja Lundby-Wedin ordförande LO, ordförande Europeiska Fackliga Samorganisationen
Sv Byggnadsarbetareförbundet – Hans Tilly förbundsordförande
SEKO – Janne Rudén förbundsordförande
Sv Transportarbetareförbundet – Per Winberg förbundsordförande
Attac Sverige – Sara Andersson talesperson
Europeiska feministiska initiativet – Lilian Halls présidente
Papperslösa Stockholm – Yacine Asmani talesperson
Kvinnor för fred – Maria Hagberg talesperson
Miljöförbundet Jordens Vänner – Ellie Cijvat ordförande
ABF – Karl-Petter Thorwaldsson ordförande
Antirasistiska akademin – Anders Neergaard
SSU – Jytte Guteland förbundsordförande
Ung vänster – Ida Gabrielsson förbundsordförande
Grön Ungdom – Jakop Dalunde språkrör
Ordfront – Stefan Carlén ordförande
Latinamerikagrupperna (UBV) – Francisco Contreras ordförande
Afrikagrupperna – Lena Kalmelid ordförande
Gemensam välfärd – Gunilla Andersson aktiv medlem i Malmö