Fråga facket Fråga facket

Motarbetar Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström strejkrätten?

Publicerad på svd.se den 2 november 2010 I onsdags presenterade EU-kommissionen sitt 50-punkts program för en utveckling av den inre marknaden. Då hade konkreta förslag till åtgärder för att förstärka strejkrätten plötsligt tagits bort och ...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på svd.se den 2 november 2010

I onsdags presenterade EU-kommissionen sitt 50-punkts program för en utveckling av den inre marknaden. Då hade konkreta förslag till åtgärder för att förstärka strejkrätten plötsligt tagits bort och ersatts av
en allmän till intet förpliktigande skrivning som innebär status quo.

Tidigare samma vecka fanns ett förslag till handlingsprogram där punkt 29 innebar att en ny social klausul skulle tillföras lagstiftningen om den gemensamma marknaden. Klausulen syftade till att balansera den
inre marknadens friheter mot fackliga rättigheter så att alla lagar för den inre marknaden implementeras med respekt för de grundläggande rättigheterna och utan begränsning garanterar rätten till facklig
organisering och rätten att strejka.

Enligt Le Monde (28/10-2010) stoppades förslaget om förstärkt strejkrätt då Cecilia Malmström och ytterligare tre kommissionärer gick emot förslaget med argumentet att EU inte har så mycket att bidra med på
det sociala området och i synnerhet inte om det handlar om att skydda strejkrätten. Stämmer uppgifterna i Le Monde är detta högst märkligt. I och med Lissabonfördraget är arbetstagarnas rättigheter
grundlagsskyddade. Att inte ge strejkrätten ett rimligt skydd innebär snarast att de avstår från att genomföra Lissabonfördragets intentioner.

EU-domstolens beslut i fall som Laval och Viking visar med tydlighet att strejkrätten enligt rättspraxis är underordnad de ekonomiska friheterna. Ska den nationella strejkrätten skyddas krävs politiska beslut
på EU-nivå som kan ändra nuvarande rättspraxis. Förslaget om förstärkt strejkrätt skulle innebära ett litet men viktigt steg i rätt riktning. Om Cecilia Malmström vill förhindra en sådan utveckling är det
märkligt.

En bättre balans mellan den inre marknadens friheter och fackliga rättigheter har länge varit en viktig fråga för den europeiska fackföreningsrörelsen. När facket saknar rimliga möjligheter att vidta
stridsåtgärder, ger den fria marknaden istället oseriösa arbetsgivare möjlighet att dumpa arbetsvillkor och löner. Att kunna korrigera den inre marknadens skevheter är en förutsättning för såväl löntagarnas
trygghet som det allmänna förtroendet för EU.

Wanja Lundby-Wedin
LOs ordförande