Publicerad på svd 20 oktober 2012
Riksbankschefen Stefan Ingves var befriande tydlig på Brännpunkt 18/10. Ingves gjorde klart att Riksbanken anser sig tvingad att hålla en hög reporänta eftersom det politiska systemet inte agerar mot den höga privata skuldsättningen i Sverige. Nu är det upp till regering och myndigheter att hjälpa Ingves, skriver LO-ekonomerna Ola Pettersson och Torbjörn Hållö.
SCB rapporterar att i september var 400 000 personer arbetslösa i Sverige. Arbetslösheten bedöms enligt de flesta prognosmakare fortsätta att öka.
I det rådande ekonomiska läget borde såväl finans- som penningpolitiken användas mycket aktivt. Så är inte fallet. Den nuvarande inriktningen på finanspolitiken är otillräcklig.
Även penningpolitiken är för stram. LO-ekonomerna har återkommande varit kritiska till att Riksbanken hållit räntan för hög och därmed inflationen för låg. Den onödigt höga räntan har bidragit till att arbetslösheten har blivit högre än den hade behövt vara.
Riksbanken har i dag Riksdagens uppdrag att föra en politik som tar hänsyn till både inflation och den reala ekonomin. Vår uppfattning är att Riksbanken inte tillräckligt kraftfullt har agerat mot den höga arbetslösheten. Istället har Riksbanken tvingats ägna kraft åt att försöka dämpa den privata skuldsättningen.
Vi anser inte att den privata skuldsättningen bör vara en uppgift för penningpolitiken. Ansvaret för utvecklingen av skuldsättningen ska i huvudsak vara en uppgift för regeringen och hanteras med andra verktyg än reporäntan.
Den privata skuldsättningen i Sverige är i dag i genomsnitt omkring 170 procent av den disponibla inkomsten. Det är i ett internationellt perspektiv en hög nivå. De svenska bostadspriserna har stigit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, uppgången har varit större än i krisländer som USA, Irland och Spanien. Samtidigt finns det också rationella skäl till stigande bostadspriser och ökad skuldsättning i Sverige, så som relativt hög tillväxt, låga räntor och svagt bostadsbyggande.
Vår syn är att den höga privata skuldsättningen i Sverige i nuläget är hanterbar. Men en balanserad utveckling förutsätter att det politiska systemet förmår att föra en rationell ekonomisk politik som hanterar skuldsättning och bostadsprisutveckling. Så är inte fallet idag.
Under de senaste åren har det förts en ekonomisk politik som eldat på bostadspriserna och inte i tillräckligt stor utsträckning tagit hänsyn till den privata skuldsättningen och dess effekter på den finansiella stabiliteten; fastighetsskatten har sänkts kraftigt, förmögenhetsskatten har avskaffats, ett permanent rot-avdrag har införts och stöd till byggnation av hyresrätter har avskaffats.
Nu är det hög tid för det politiska systemet att lyssna på Riksbankschefen Stefan Ingves. Våga presentera de politiska förslag som över tid bidrar till att dämpa skuldsättningen och därmed på sikt leda till sänkta räntor för hushåll och företag.
Vi ser två reformområden som särskilt angelägna. Reformerna bör genomföras i en takt som inte riskerar att kraftigt driva ner bostadspriserna.
1. Inför en fastighetsskatt kopplad till marknadsvärdet.
När Anders Borg kraftigt sänkte fastighetsskatten så eldade detta på villapriserna, framförallt i välmående områden i Stockholmsområdet. LO-ekonomerna menar att fastighetsskatten bör kopplas till marknadsvärdet. En sådan skatt skulle dämpa prisutvecklingen i Sverige, vilket därmed skulle hålla tillbaka den privata skuldsättningen. Man bör överväga att använda delar av de ekonomiska intäkter en höjd fastighetsskatt ger till att öka de statliga insatserna till bostadsbyggande i snabbväxande regioner.
2. Inför amorteringskrav.
Amorteringstiderna på svenska bolån ligger på omkring 100 år. Detta kan jämföras med Finland där amorteringstiden, enligt Bostadskreditsnämnden (BKN), är på cirka 30 år. Den alltför lättvindiga synen på privat skuldsättning i Sverige är inte sund. Det bör vara obligatoriskt att amortera på sina privata lån. Ett amorteringskrav kan införas exempelvis genom att Finansinspektionen reglerar hur lång tid lån får löpa. Det finns risker för att ett amorteringskrav kan rundas genom att låntagaren tar upp nya lån, detta bör mötas med generellt striktare regler för kreditgivning. Amorteringskravet bör kombineras med andra regler som främjar en mer balanserad privat skuldsättning.
Sverige har en hög arbetslöshet. Det kräver en mer aktiv penningpolitik. Riksbankschefen Stefan Ingves har nu gjort det glasklart att han vill se politiska insatser mot skuldsättningen, annars förblir räntan för hög.
Nu är det upp till regering och riksdag. Tänker ni hjälpa Stefan Ingves att sänka räntan?
OLA PETTERSSON, LOs chefsekonom
TORBJÖRN HÅLLÖ, LO-ekonom