FORSKNINGSFOND FÖR ÖKAD ALKOHOLKUNSKAP Forskningen kring alkoholmissbruk är av så stor vikt att staten bör ta huvudansvaret för den långsiktiga finansieringen. En lösning är att pengar från försäljningen av
Vin&Sprit avsätts till en forskningsfond, skriver Bertil Jonsson, Jan-Peter Duker, Wanja Lundby-Wedin och Mari-Ann Krantz och lovar att parterna på arbetsmarknaden ställer upp
Det växande alkoholmissbruket är ett problem som inte enbart drabbar enskilda individer och deras familjer utan på sikt hela vår samhällsekonomi.
Olika nationalekonomiska beräkningar uppskattar samhällets årliga kostnader för alkoholen till mellan 29 och 156 miljarder kronor, beroende på beräkningsmetoder.
Även den lägre uppskattningen innebär att en svensk kommun av Faluns storlek har årliga kostnader på 178 miljoner kronor på grund av alkoholmissbruk.
För att hejda denna utveckling krävs en lång rad insatser för prevention, behandlingsprogram och tidig identifiering av missbrukare. Allt detta förutsätter dock långsiktiga forskningsinsatser som ökar vår
kunskap om hur alkoholskador kan motverkas och behandlas.
Hittills har arbetsmarknadens parter, via AFA Försäkring, finansierat en stor del av dessa insatser.
Det är dock varken möjligt eller önskvärt att framtida svensk alkoholforskning görs beroende av arbetsgivare och fackliga organisationer. Denna forskning är av sådan betydelse att staten bör ha huvudansvaret
för den långsiktiga finansieringen.
En lösning är att en del av medlen från försäljningen av Vin & Sprit avsätts till en alkoholforskningsfond som kan finansiera forskning av hög internationell kvalitet. Om staten tar ett sådant huvudansvar kan
vi från parternas sida, inom ramen för AFA Försäkring, även i framtiden vara med och stödja såväl preventionsåtgärder som forskning.
Utmaningen för svensk och internationell alkoholforskning kan sammanfattas i ett antal punkter som sammanfaller med EU-kommissionens rekommendationer om en strategi för att minska alkoholskadorna.
•Skydda foster, ungdomar, och unga vuxna. Det växande fostrets nervsystem kan skadas av alkohol under hela graviditeten.
Trots problemets omfattning finns idag förvånansvärt lite kunskap på detta område. Hos ungdomar, i synnerhet unga kvinnor, ökar berusningsdrickandet.
En pågående studie om genetiska bakgrundsfaktorer vid alkoholism visar att alkoholberoendet nu går allt längre ner i åldrarna och att beroendet är alarmerande högt bland kvinnor.
•Öka kunskapen om varför kvinnor tål alkohol sämre än män. Kvinnor löper redan vid måttlig konsumtion av alkohol större risk än män att drabbas av alkoholrelaterade skador som leverskador, hjärnskador, högt
blodtryck, bukspottkörtelinflammation och magsår.
Den ökade risken för bröstcancer kan dessutom vara en följd av att alkohol ökar halten av östrogen i blodet.
•Identifiera de ärftliga faktorer och miljöer som ökar risken att utveckla ett beroende.
Till de faktorer som påverkar alkoholvanorna hör individens unika uppsättning av gener, de miljöer man växer upp och lever i och de ytterst komplexa mönstren för hur dessa faktorer interagerar med varandra.
•Motverka alkoholrelaterat våld. Ungefär hälften av alla polisanmälda och registrerade våldsbrott sker idag under påverkan av alkohol.
Över hela världen finns ett klart och tydligt samband mellan manlig berusning och våld mot kvinnor.
•Minska alkoholrelaterade skador och dödsolyckor i trafiken. Trots omfattande förebyggande arbete ökar rattfylleriet dramatiskt.
Mer än var tredje omkommen bilist i åldern 15–29 år har kört berusad eller åkt tillsammans med en berusad förare.
Enligt Vägverket finns ett klart samband mellan det ökade rattfylleriet och den ökade totalkonsumtionen av alkohol.
•Utveckla behandlingsmetoder vid alkoholism och förebygg alkoholskador. Stora ansträngningar har under senare år gjorts för att utveckla nya läkemedel för behandling av alkoholmissbruk och beroende.
Idag finns tre läkemedel registrerade i Sverige som framför allt används för att förhindra återfall till en tidigare, skadlig överkonsumtion.
Trots detta finns fortfarande en mycket stor grupp av alkoholberoende individer som inte upplever några positiva effekter vid behandling. Här krävs nya kunskaper för att bland annat kunna utveckla nya
läkemedel.
BERTIL JONSSON
styrelseordförande AFA Försäkring
JAN-PETER DUKER
vice vd Svenskt Näringsliv
WANJA LUNDBY-WEDIN
ordförande LO
MARI-ANN KRANTZ
ordförande PTK