Publicerad på Dagens Arena 18 september 2017
Idag arrangerar LO ett seminarium med Branko Milanovic, en av världens främsta forskare inom ekonomisk ojämlikhet. En av slutsatserna från hans forskning är att ökad ojämlikhet globalt inte längre drivs av ökade klyftor mellan länder – vilket annars har varit fallet sedan den industriella revolutionens intåg – utan av ökad ojämlikhet inom länder.
Sverige är det land där inkomstskillnaderna ökat snabbast de senaste decennierna, det visar statistik från OECD. Ökningen av den svenska ojämlikheten följer en internationell trend där topprocentens inkomster och förmögenheter ökat mycket snabbare än resten av befolkningens.
Milanovics beräkningar visar att nästan hälften av de totala globala inkomstökningarna de senaste 20 åren tillföll de 5 procent med högst inkomster.
Men ökad ojämlikhet i Sverige är inte bara resultatet av en internationell trend. Att inkomstskillnaderna i Sverige växer snabbare än i omvärlden beror, till stor del, på svenska politiska beslut.
Men ökad ojämlikhet i Sverige är inte bara resultatet av en internationell trend. Att inkomstskillnaderna i Sverige växer snabbare än i omvärlden beror, till stor del, på svenska politiska beslut.
Ansvaret att bryta trenden måste därmed läggas hos våra politiker.
Avskaffade skatter på allt från förmögenheter till arv och gåvor, har förstärkt utvecklingen där de som redan har mest fått ännu mer. Samtidigt har många politiska beslut fattats som drabbat låginkomsttagare, inte minst sjuka och arbetslösa.
Inkomstförsäkringarna har urholkats och jobbskatteavdragen har inneburit att samma gruppers inkomster halkat efter ytterligare.
Nuvarande regering har under mandatperioden tagit beslut som varit bra ur fördelningssynpunkt, däribland förbättrade villkor för ensamstående, arbetslösa och pensionärer.
Även bland de förslag som regeringen meddelat kommer att ingå i budgeten, som släpps senare i veckan, finns positiva besked. Men för att vända utvecklingen krävs mer.
Vi menar därför att regeringen bör göra följande för att på allvar ta itu med de ökade inkomstskillnaderna.
- Genomför en bred skattereform med fokus på jämlikhet genom rättvisare beskattning av kapital och kapitalinkomster:
Regeringens aviserade höjning av skatten på sparande på investeringssparkonton och kapitalförsäkring är bra, men långtifrån tillräcklig.
Det är inte rimligt att personer med stora kapitalinkomster beskattas lägre, och att de därmed bidrar mindre till vård, skola och omsorg, än vad vanliga löntagare gör.
- Sänk skatten för fler grupper i samhället:
Regeringen har under mandatperioden stegvis infört reformer för att sluta skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare. I förra veckan kom beskedet att ytterligare skattesänkningar för pensionärer kommer att ingå i denna budget.
Men för att göra beskattningen rättvis och för att minska inkomstskillnaderna bör jobbskatteavdraget utökas till att omfatta samtliga förvärvsinkomster, även försäkringsersättningar som a-kassa och sjukförsäkring.
- Stärk inkomstförsäkringarna genom att höja ersättningsnivåerna och koppla dem till löneutvecklingen i samhället:
Regeringen har meddelat att man nu låter utreda hur fler ska kunna omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Men den urholkade försäkringen behöver mer genomgripande reformer.
Förutom att fler behöver omfattas, måste grundnivåerna upp på en anständig nivå och det måste bli regel, snarare än undantag, att få 80 procent av lönen i ersättning vid arbetslöshet.
Milanovic menar att de senaste decenniernas ökade ojämlikhet inom rika länder har lett till både ökad populism, när grupper som varit relativa förlorare uttrycker sitt missnöje, och till ökad plutokrati när en elit försöker hålla greppet om sin position.
Att agera kraftfullt mot de senaste decenniernas ökade ojämlikhet är därför inte bara en rättvisefråga utan avgörande för vår demokratis framtid.
Ola Pettersson, LO:s chefekonom
Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom
Anna Almqvist, LO-ekonom