Publicerad i Aftonbladet 21 december 2016
Det är nu hög tid att på allvar göra något åt problemet med överskuldsättning. Ett problem som ger stora negativa konsekvenser såväl för den skuldsatte som för samhället i stort.
För den enskilde är konsekvensen av överskuldsättning brutal. Förutom dålig ekonomi har överskuldsatta avsevärt sämre hälsa än andra. De lider i högre utsträckning av självmordstankar, ångest, depressioner, alkohol- och narkotikamissbruk, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
För samhället kan överskuldsättning innebära lägre skatteintäkter, eftersom överskuldsatta arbetar i lägre utsträckning, och ökade offentliga utgifter i form av exempelvis utgifter för sjukvård.
Stort mänskligt lidande, med effekter på samhällsekonomin borde föranleda stora politiska insatser. Men så är inte fallet. De åtgärder som har vidtagits de senaste åren har ofta varit marginella och verkar utgå från föreställningen att överskuldsättning är ett randfenomen som uppstått till följd av vårdslöst beteende à la Lyxfällan eller utlåning från elaka snabblåneföretag.
Ett skäl till den politiska flatheten är antagligen ren kunskapsbrist. För att råda bot på detta presenterar LO idag en ny rapport, Långvarig överskuldsättning – den bortglömda ojämlikheten. Där visar vi att långvarig överskuldsättning fördelas ojämlikt i befolkningen. Arbetslösa, sjuka, låginkomsttagare och ensamstående är kraftigt överrepresenterade bland de överskuldsatta.
Vi presenterar också förslag inom tre områden, för att råda bot på överskuldsättning:
► Förhindra att fler blir överskuldsatta. Se till att kreditgivare får bära en större del av kostnaden för misslyckad kreditgivning. Det är inte rimligt att huvudansvaret ska ligga på den skuldsatte. Och stärk trygghetsförsäkringarna så att färre får akuta ekonomiska problem om de blir arbetslösa eller sjuka.
► Hjälp de överskuldsatta att bli skuldfria. Människor som har varit överskuldsatta i åratal bör få bättre hjälp att ta sig ur sina problem. Det kan ske genom att göra det lättare att få skuldsanering eller genom att preskribera gamla skulder.
► Öka kunskapen om överskuldsättning. Politiker har idag dåliga kunskaper om överskuldsättning. Men det är inte så konstigt. Det läggs lite resurser på att ta fram ny kunskap, trots att mycket information finns lättillgängligt. Regeringen måste därför se till att det tas fram återkommande statistik och forskning på området.
Att inte göra någonting åt överskuldsättning är förenat med stor risk. Om räntorna eller arbetslösheten stiger kraftigt kan fler bli överskuldsatta i framtiden, särskilt unga som sitter på stora bostadslån. Det kan leda till ännu mer ohälsa och kostnader för samhället. Är våra politiker beredda att ta den risken?
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO
Sebastian de Toro, LO-ekonom