Publicerad i Altingen.se den 1 juni 2017
Den 26 april presenterade EU-kommissionen ett förslag till en europeisk pelare för sociala rättigheter. Pelaren innehåller 20 grundläggande principer och rättigheter, om bland annat utbildning, arbetsvillkor och socialt skydd. Den ska fungera som en vägledning i EU-medlemsländernas arbete med att skapa väl fungerande, rättvisa och inkluderande arbetsmarknader och välfärdssystem. Det skulle gynna hela EU. Som medlemsland spelar Sverige en viktig roll i utvecklingen av ett mer socialt Europa. En svensk anslutning till pelaren skulle därför vara mycket välkommen.
Viktig för framtidens arbetsmarknad
Den ekonomiska krisen har förstärkt både ekonomiska och sociala ojämlikheter inom och mellan EU-länderna. Det försämrar möjligheterna till tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg som kommer fler till del. Samtidigt förändras arbetsmarknaden till följd av globalisering och teknologisk och demografisk utveckling. Den sociala pelaren bygger på en insikt om att dessa utmaningar är gemensamma för alla EU-länder. Och att sociala och ekonomiska framsteg hör ihop. Ett fullgott socialt skydd och goda villkor på arbetsmarknaden går hand i hand med en hög konkurrenskraft och hållbar tillväxt. En social pelare, byggd på gemensamma principer och rättigheter samt samordning och utbyte av bästa praxis, kan ge EU-länderna vägledning i utformningen och genomförandet av den nationella arbetsmarknads- och socialpolitiken som samtidigt kan lyfta alla medlemsländer. Detta är inte minst viktigt i framväxten av en ny digital arbetsmarknad där gränsöverskridande samarbete behövs för att säkra arbetstagarnas villkor.
Inte rättsligt bindande
Den sociala pelaren är inte rättsligt bindande utan ska ses som rekommendationer och innebär inte en kompetensöverföring från nationell nivå till EU-nivå. Enligt EU:s fördrag är arbetsmarknads- och socialpolitik i huvudsak medlemsländernas ansvar. EU kan dock stödja och komplettera ländernas verksamheter på dessa områden. Om vi låter påskina att unionen ska hantera problem som den inte förmår eller ens har befogenhet att lösa, riskerar vi att skapa förväntningar hos medborgarna som inte kan infrias. Det skapar i sin tur risk för ökad EU-skepticism och populism. Det är därför viktigt att medlemsstaterna tar sitt ansvar och levererar resultat.
Gemensamma indikationer
Samtidigt med förslaget till den sociala pelaren presenterade kommissionen en så kallad social resultattavla, med ett antal indikatorer som mäter medlemsländernas framsteg i bland annat utbildning, jämställdhet och digitala färdigheter. Även andra indikatorer skulle kunna tillföras, exempelvis vad gäller arbetsmarknadens omställningsförmåga och de strukturella förutsättningarna för partssamverkan. Resultattavlan bör integreras fullt ut i den ekonomiska planeringsterminen som en uppföljningsmekanism till pelaren och för att skapa incitament hos medlemsländerna att leverera bättre inom de valda områdena.
Arbetsmarknadsparterna centrala
Förslaget till en social pelare respekterar den svenska kollektivavtalsmodellen och gör inte ingrepp i exempelvis den nationella lönebildningen. Tvärtom lyfter pelaren fram arbetsmarknadsparternas centrala roll i arbetet med att stärka sociala rättigheter och att skapa hållbar och inkluderande tillväxt. Starka och oberoende parter på arbetsmarknaden och effektiva omställnings- och trygghetssystem, såsom i Sverige, har visat sig vara ett framgångsrecept. EU bör därför stödja uppbyggnad av strukturer för partssamverkan och omställning av arbetskraften i de medlemsländer där det behövs.
Sociala rättigheter hand i hand med tillväxt
EU:s framgång beror på de nationella arbetsmarknadernas och de sociala trygghetssystemens funktion och anpassningsförmåga. De nationella systemen ser olika ut, men vi kan lära av varandra. En europeisk pelare för sociala rättigheter kan ge förutsättningar för en bättre politik, på både europeisk och nationell nivå, som leds av insikten att fullgoda sociala rättigheter, rättvis konkurrens och hållbar sysselsättning och tillväxt går hand i hand.
Lena Micko, ordförande SKL
Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande
Eva Nordmark, ordförande TCO
Göran Arrius, ordförande SACO