Publicerad i Svenska Dagbladet den 21 november 2010
Det är nu snart två år sedan regeringen med stöd av miljöpartiet drev igenom den lagstiftning som gav arbetsgivarna makten över arbetskraftsinvandringen till Sverige. Vi i fackföreningsrörelsen varnade för
vilka konsekvenser lagändringen skulle få, men regeringen lyssnade varken på oss eller på andra remissinstanser som uttryckte sin oro.
Vi är i grunden positiva till arbetskraftsinvandring. Sverige har en lång historia av öppna gränser och vi tycker att det är bra att arbetstagare kan komma hit med hopp om en bättre framtid. Vi ser också att
vi som nation har ett behov av kompetens från andra länder. Men idag är vittnesmålen många om den rovdrift på utländsk arbetskraft som pågår i Sverige. Regeringen har skapat ett system där utländska
arbetstagare hamnar i en orimlig beroendeställning till sina arbetsgivare och blir lätta offer för exploatering. Idag är det uppenbart att en myndighetskontroll av arbetskraftsinvandringen måste återinföras.
I praktiken innebar systemskiftet att regeringen med stöd av miljöpartiet avskaffade den arbetsmarknadsprövning, en myndighets- och partsgemensam prövning om arbetskraftsbrist och arbetsgivares lämplighet, som
varit en hörnsten i den svenska arbetstillståndsregleringen sedan 1967. Istället överlät man på arbetsgivare att själva avgöra om det finns ett behov av arbetskraftsinvandring eller inte.
Migrationsverkets uppgift är att bevilja arbetsgivares ansökan, inte att ifrågasätta arbetsgivarens eller arbetserbjudandets seriositet. Fackets uppgift är bara att yttra sig över de arbetsvillkor som
arbetsgivaren säger sig erbjuda i sin ansökan. Ligger arbetsvillkoren i paritet med kollektivavtalet eller inte? Vi har ingen möjlighet och inget uppdrag att kontrollera äktheten i de villkor som beskrivs i
arbetsgivarens ansökan. Det uppdraget ligger i själva verket inte på någon idag.
För den arbetstagare som beviljas arbetstillstånd i Sverige är rätten att uppehålla sig här knutet till den anställning man fått. Hot om utvisning blir ett effektivt medel för oseriösa arbetsgivare att kuva
arbetstagare till att inte ställa krav på bättre arbetsvillkor eller söka hjälp. Vi ser dagligen hur det leder till orimligt låga löner och arbetsvillkor som ingen borde behöva acceptera i Sverige 2010.
Tobias Billström har vid flera tillfällen sagt att det är fackens uppgift att kontrollera villkoren på svensk arbetsmarknad. Men saknas en rimlig lagstiftning och ett myndighetsansvar finns det mycket lite vi
kan göra. Genom ett antal förändringar i lagstiftningen skulle mycket lidande kunna undvikas. Att återinföra en myndighetsprövning skulle inte sätta stopp för arbetskraftsinvandringen till Sverige, det är ett
sätt att sätta stopp för den rovdrift som pågår.
Vi uppmanar därför Tobias Billström att snabbt genomföra följande förändringar i lagstiftningen:
∙ Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen där arbetsmarknadens parter ges inflytande måste återinföras. En prövning där myndigheten även får ett tydligt uppdrag att granska och följa upp arbetsgivarens
och erbjudandets seriositet.
∙ Återinför även den tidigare bestämmelsen som sa att arbetskraftsinvandring inte fick koncentreras till branscher vars svårigheter att rekrytera arbetskraft i Sverige beror på låga löner, dåliga arbetsvillkor
eller dålig arbetsmiljö.
∙ Bindande anställningskontrakt bör vara ett krav för arbetstillstånd. Idag beviljas ett upp till två år långt arbetstillstånd på en ansökan som lämnar fritt för arbetsgivaren att i efterhand backa från själva
anställningen eller arbetsvillkoren. Enskilda personer eller fack som anser att arbetsgivaren brutit mot avtal ska kunna få sin sak prövad i domstol och få skadestånd.
∙ Arbetstagare som träder fram och söker hjälp för att uppnå schyssta arbetsvillkor ska inte riskera utvisning. Låt istället arbetstagaren stanna tillståndstiden ut och söka ny arbetsgivare.
∙ Anpassa lagstiftningen även till utländska arbetsgivare som är verksamma i Sverige. Lagstiftningen är idag konstruerad för svenska arbetsgivare som ansöker om arbetstillstånd. Lagstiftningen innehåller inga
verktyg överhuvudtaget för att Migrationsverket ska kunna försäkra sig om seriositeten bakom ett utländskt företags erbjudande. Utländska entreprenad- och bemanningsföretag utgjorde cirka 40 procent av
arbetstillstånden under 2009.
Wanja Lundby-Wedin, LO
Per Bardh, LO
Annelie Nordström, Kommunal
Hans Tilly, Byggnads
Lars Lindgren, Transport
Per-Olof Sjöö, GS
Ella Niia, HRF
Hans Öhlund, Fastighets