DN-debatt 22 juni 2009
Svenskt Näringslivs angriper strejkrätten, Lagen om anställningsskydd och kräver lönestopp i nästa avtalsrörelse. Under våren avslutade Svenskt Näringsliv också förhandlingarna om ett nytt huvudavtal. Nu har
turen kommit till arbetsmiljölagstiftningen. Nu utnyttjar näringslivet konjunkturen som påtryckningsmedel, mycket lägligt höjer arbetsgivarna tonläget och ökar trycket bakom sina krav just i kristider.
Allt handlar i grund och botten om att arbetsgivarna är missnöjda med den maktfördelning som råder. Arbetsgivarna vill ha mer makt och ett mindre starkt fack. Som ett led i detta har Svenskt Näringsliv skrivit
till regeringen och berättat att de vill försvaga det fackliga inflytandet i arbetsmiljöarbetet och lägga större ansvar på arbetstagarna. Man säger bland annat att ”om arbetsgivare och arbetstagare ska kunna
samverka för en god arbetsmiljö måste det även finnas uttalade skyldigheter för skyddsombudens del”.
På så sätt vill man underlätta arbetsmiljöarbetet för arbetsgivarna. Samtidigt vill man bland annat minska straffsanktionerna och minska fackets inflytande över vem som ska vara skyddsombud på arbetsplatsen.
Svenskt Näringsliv menar att samverkan ska ske mellan arbetsgivare och arbetstagare. ”Det är ingen fråga som facket ska råda över.”
Svenskt Näringsliv tycks tro att näringslivets vinst blir större desto svagare facket är. I själva verket tjänar arbetsgivarna på ett starkt fackligt inflytande. För genom att ge facket inflytande tar vi
ansvar och arbetsgivarna får på så sätt arbetsro.
Våra medlemmar sliter i allt mer nerbantade arbetsorganisationer. Nu har vi också att ta hänsyn till att många arbetsplatser varslar. Självklart påverkas arbetsmiljön negativt när färre ska göra mer och av en
ökad oro för arbetslöshet.
Det yttersta arbetsmiljöansvaret vilar på arbetsgivarna. Arbetsmiljöerna blir inte bättre av att mer ansvar läggs på arbetstagarna eller att fackets möjlighet att påverka och förhandla försvagas.
Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar och med anledning av det så riktar vi oss till landets alla arbetsgivare med krav på förbättringar för ett hälsosamt och utvecklande arbetsliv:
Anpassa bemanningen. Det måste finnas långsiktig planering gällande både personal och arbetstider på arbetsplatserna. Som arbetsgivare måste man se till att ha tillräckligt med anställda så att personalen inte
tvingas gå på knäna. Undersökningar visar att det finns ett klart samband mellan lägre andel skador/besvär och högre personaltäthet. Bemanning handlar även om att ge de som arbetar trygga anställningsformer.
Trygga jobb är avgörande för personalens hälsa och kvalitén i verksamheterna.
Öka de anställdas inflytande. Anställda som har inflytande och möjlighet att påverka på sin arbetsplats blir i längden friskare. Personalen måste inkluderas i hela verksamheten, i alltifrån budgetprocessen och
ekonomin till att ha större inflytande över arbetstidsförläggning och sysselsättningsgrad. Använd de anställdas idéer för att utveckla verksamheten.
Arbeta systematiskt med arbetsmiljön. En god arbetsmiljö kommer inte av sig själv. Det krävs långsiktigt arbete tillsammans med de anställda. Samarbeta därför med skyddsombuden och inled ett nära samarbete
med företagshälsovården. Begreppet arbetsmiljö är komplext och det är inte endast fysiska faktorer som spelar in. Till exempel är det viktigt att få stöd från chefen när arbetet känns besvärligt. Att arbeta
för att förbättra arbetsmiljön handlar därför även om att utveckla den egna chefsrollen. En chef bör vara lyhörd och bjuda in sina medarbetare till dialog.
Satsa på utveckling av de anställda. Möjligheten till lärande är grunden för arbetsplatser där människor trivs och utvecklas. Det måste finnas utrymme för alla som arbetar att lära nytt och vidareutbildas i
sitt arbete under hela yrkeslivet.
Följ lag och avtal. Allt för många arbetsgivare är okunniga om arbetsmiljölagen, avtalen och hur de ska tillämpas. Arbetsgivarorganisationerna måste därför i högre utsträckning satsa på arbetsmiljöutbildningar
för sina medlemmar.
Arbetsmiljöarbetet måste anpassas till dem som arbetar, i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Svenskt Näringsliv höjer hela tiden tonläget mot oss. Genom att konsekvent nagga de fackliga
rättigheterna i kanten riskerar vi nu att få en öppen konfrontation på arbetsmarknaden. Det är ingenting som står på den fackliga önskelistan. Däremot är vi beredda att försvara oss mot att vi ständigt och
jämt får utstå näringslivets allt grövre attacker.
När det gäller arbetsmiljön på landets arbetsplatser är det inte rimligt att de som arbetar för vår gemensamma välfärd och produktion blir skadade och sjuka av sitt arbete.
Arbetsplatserna får inte och behöver heller inte ge upphov till skador eller sjukdom. Alla måste få möjlighet att efter ett långt yrkesliv ha hälsan i behåll. Arbetsmiljöarbetet måste upp på alla arbetsgivares
dagordning.
Vi diskuterar för närvarande på vilket sätt vi ska lyfta fram arbetsmiljöfrågorna som ett område att samordna oss omkring inför avtalsrörelsen 2010. För oss är det viktigt att försöka nå överenskommelser via
kollektivavtal. Det ger parterna möjlighet att påverka och anpassa lösningar till olika branscher.
Vi vill ta vårt ansvar som part på arbetsmarknaden men det måste ske på lika villkor.
Vi vill att arbetsmiljölagen ska stärkas och att straffsanktionerna ska utökas.
Vi vill fortsätta att diskutera hur vi tillsammans kan utveckla, förbättra och förstärka arbetsmiljöarbetet med stöd av kollektivavtal.
Ulla Lindqvist, LOs vice ordförande
Stig Larsson, ordförande Svenska Elektrikerförbundet
Thomas Gustavsson, 2e ordförande Byggnads
Ylva Thörn, ordförande Kommunal
Stefan Löfven, ordförande IF Metall
Janne Rudén, ordförande SEKO
Lars Lindgren, ordförande Transport
Lars-Anders Häggström, ordförande Handels
Lars-Åke Lundin, ordförande Svenska Målareförbundet
Per-Olof Sjöö, ordförande GS
Jan-Henrik Sandberg, ordförande Pappers
Hans Öhlund, ordförande Fastighetsanställdas Förbund
Hans-Olof Nilsson, ordförande Livs
Ella Niia, ordförande Hotell- och Restaurang Facket
Jan Granvik, ordförande Musikerförbundet