Publicerad i Aftonbladet 2 september 2016
Under förhandlingarna står regeringen upp för löntagarnas intressen, för miljön och för människors och djurs hälsa. Varken regeringen eller LO går med på ett avtal som sänker skyddsnivåer för klimat, miljö och hälsa eller hotar det demokratiska beslutsfattandet. För oss är det en utgångspunkt för ett nytt frihandelsavtal, och regeringen kommer att göra noggranna konsekvensanalyser för att säkerställa detta när avtalet är klart. Engagemanget för att förbättra avtalet har också gett effekt. EU förhandlar TTIP utifrån ett mandat som godkänts av alla medlemsländer. Förhandlingarna har till stor del följt våra krav.
Den komplexa förhandlingen är inte ett lopp på hundra meter. Snarare är den ett maratonlopp. Bara för att det är svårt finns ingen anledning att bryta.
De politiska vindarna mot fri handel som blåser över både Europa och USA föds av en stark frustration hos människor som upplever att de blir svikna av utvecklingen.
Om du upplever att frihandel och ökad global konkurrens riskerar att göra dig själv arbetslös, sätta din familj på bar backe och äventyrar dina barns framtid – är det inte konstigt att du vill stoppa utvecklingen.
Vi förstår frustrationen. I grunden handlar det om ökad ojämlikhet, bristande trygghet och undermålig välfärd. Stagnerande eller till och med fallande reallöner är en verklighet för många arbetare i stora delar av EU och USA. Samtidigt är skyddsnäten ofta för svaga för de som blir av med sitt arbete.
Men att rikta ilskan mot handel och utveckling är inte bara fel väg att gå – det är farligt. Den svenska modellen visar att utveckling och trygghet går hand i hand.
I Sverige har arbetarrörelsen insett att strukturell omvandling av arbetsmarknaden är bra för arbetarna. Här konkurrerar arbetstagare med kunskap och kompetens, därför krävs globalt konkurrenskraftiga företag.
Utan ett frihandelsavtal riskerar Sverige att gå miste om arbetstillfällen och förlora i den globala konkurrensen. Ineffektiva och olönsamma verksamheter är långsiktigt förödande för löntagarna och för vårt samhälle.
Men det krävs också en arbetslöshetsförsäkring som ger ett tryggt inkomstskydd, ett utbildningssystem och en arbetsmarknadspolitik som kan ge den som förlorar sitt jobb en ny chans på arbetsmarknaden. Trygga människor är inte rädda för utveckling.
Sverige är ett exportberoende land och stödet för frihandel är stort. Den strukturella omvandling som Sverige har genomgått de senaste decennierna har lett till att vi är en av världens ledande innovations- och industrinationer. Sedan 2014 har det skapats 120 000 nya jobb i Sverige. I dag är 1,3 miljoner svenskar direkt eller indirekt anställda på grund av vår export. Volvo personbilar meddelande nyss att de ska nyanställa 400 medarbetare i Sverige. Det är glädjande. Genom ett frihandelsavtal som TTIP skulle exporten kunna öka – och jobben bli ännu fler.
Svenska företag skulle enklare nå den stora amerikanska marknaden med sina produkter och kunna anställa fler. TTIP kan bidra till att minska krångel och överlappande byråkrati. Förhandlingarna handlar om att USA och EU har olika regelverk, som inte ska behöva innebära begränsningar i handeln i onödan. Ett frihandelsavtal skulle också öka investeringarna mellan EU och USA, vilket är en viktig faktor för att företag ska växa och utvecklas.
De som nu vill stoppa arbetet med att nå ett frihandelsavtal mellan två av världens största ekonomier, EU och USA, är svaret skyldiga: hur ska vi skapa fler konkurrenskraftiga jobb utan ökad handel?
Ann Linde
Karl-Petter Thorwaldsson