Publicerad på svt.se/opinion 2 januari 2017
Vi fick ett glädjande besked från Sveriges finansminister dagarna före jul - Sveriges finanser är starkare än på mycket länge. Enligt den senaste prognosen från Ekonomistyrningsverket (ESV) kommer den offentliga budgeten att gå med 27 miljarder i överskott i år.
Med så starka finanser finns det utrymme att satsa på välfärden.
Gemensamt styrd och finansierad skola, vård och omsorg bidrar till jämlikhet. Det möjliggör för fler medborgare att få en bra utbildning och god hälsa så att de kan arbeta och försörja sig.
Att fler arbetar bidrar i sin tur till ökade skatteintäkter som finansierar välfärden.
Välfärdssatsningen på 10 miljarder till kommunerna var en bra början, men regeringen måste göra mycket mer än så för att på allvar vända utveckling efter åtta år av skattesänkningar och nedskärningar från den tidigare borgerliga regeringen.
Konjunkturinstitutet (KI) gör regelbundet en beräkning av vilka kostnader en bibehållen kvalitet i det offentliga åtagandet skulle innebära de närmsta åren.
Jämfört med 2017 menar KI att kommunsektorn under åren 2018 till 2020 behöver tillföras drygt 35 miljarder kronor.
Bland annat på grund av den stora befolkningsökningen under de närmsta åren. Inte minst har vi ett stort antal nyanlända som kommer behöva både utbildning och omsorg.
Om även arbetslöshetskassan, föräldrapenningen, barnbidraget och sjuk- och aktivitetsersättningen ska hållas på samma nivå som i dag kommer det att kosta ytterligare 10 miljarder under samma period.
Sammantaget räknar Konjunkturinstitutet med att de offentliga utgifterna behöver öka med nästan 60 miljarder fram till 2020, vilket motsvarar ca 1,2 procent av BNP.
Men redan i dag behöver flera satsningar göras för att åtgärda bristerna i välfärden.
Äldreomsorgen: Minskade resurser har skapat en oro för om äldre får den hjälp de behöver. Många anhöriga tar på sig ett större ansvar än de egentligen vill på grund av brister i vård och omsorg.
Uppskattningsvis 140 000 personer, 90 000 av dem kvinnor, har gått ned i arbetstid eller slutat jobba helt för att ta hand om anhöriga. Ökningen av sjukvårdsförsäkringar i vården och skattesubventionerade rut-tjänster i stället för äldreomsorg skapar dessutom gräddfiler i vård och omsorg.
Det leder till en vård och omsorg efter betalningsförmåga där de som har råd kan komplettera en offentligt finansierad välfärd som inte riktigt räcker till.
Skolan: Det behövs en helhetssatsning inom skolan. De initiativ som tagits för att förbättra lärarnas möjlighet att undervisa och skapa god studiemiljö för elever är bra. Men det krävs även satsningar på förebyggande elevhälsa och förutsättningar för en social trygghet i skolan.
Det skapas genom ökad närvaro av elevassistenter, fritidspersonal och fritidspedagoger. Det ska alltid finnas någon att tala med i skolan.
Sjukvården: Idag är skillnaderna i tillgång till vård mellan olika områden och grupper stora. Privata aktörer väljer att lägga vårdcentraler där det är mest lönsamt. Sjukhusvård läggs ned i glesbefolkade områden. Så kan vi inte ha det i ett så rikt land som Sverige.
Det måste vara möjligt att säkerställa att högkvalitativ vård finns över hela landet.
Personalbristen: Sex av tio arbetsgivare inom den offentliga sektorn uppger redan i dag att de har svårt att hitta personal. För att locka till sig arbetskraft kommer offentlig sektor därför att behöva höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren.
Nu krävs en långsiktig plan för att åtgärda bristerna inom välfärden. Sverige är rikare än någonsin. Då måste vi också ha råd med en välfärd i världsklass.
Berit Müllerström, andre vice ordförande LO
Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom
Joa Bergold, Välfärdsutredare LO