Publicerat i Arbetet 28 oktober 2016
Den stora integrationsutmaningen börjar nu. Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag växer kraftigt. Bara under årets tredje kvartal har mer än 10 000 nyanlända tillkommit i det tvååriga etableringsprogrammet. Det motsvarar en 50-procentig ökning av antalet nyinskrivna jämfört med samma period i fjol. Antalet inskrivna uppgår nu till drygt 65 000 – och ökningen fortsätter. Nyanländas etablering blir en allt mer dominerande uppgift för Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken.
Underskatta inte utmaningen mot arbetsmarknaden. De val vi gör i dag kommer att avgöra hur svensk arbetsmarknad och ekonomi utvecklas framöver.
Sverige präglas av fallande kunskapsnivå och växande kunskapsklyftor. Det är effekter av ett stort befolkningstillskott från länder med raserade eller outvecklade utbildningssystem och en skola i kris.
Sammantaget innebär utvecklingen att en växande grupp, utrikes och inrikes födda, söker etablering på arbetsmarknaden utan de färdigheter som krävs. Förmår vi vända utvecklingen kan vi fortsatt utveckla den arbetsmarknadsmodell som tjänat oss väl – som lagt grund för EU:s högsta sysselsättning, en god produktivitetsutveckling i breda löntagargrupper och begränsade löneskillnader mellan yrken. Staten men också arbetsmarknadens parter har allt att vinna på ett mer kraftfullt agerande.
Den fallande kunskapsnivån måste hejdas. Det kräver politiskt agerande för att på allvar lyfta svensk skola, samt för att etablera ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande.
Kunskapsklyftor måste slutas. Det kräver insatser för att lyfta nivån på kunskaper och färdigheter hos arbetstagare som annars inte kan möta kraven på arbetsmarknaden.
Många nyanlända har god utbildningsnivå och kunskaper som efterfrågas på en stark arbetsmarknad. I dag syns en växande efterfrågan på yrkesutbildade arbetare – undersköterskor, snickare, plåtslagare och lastbilsmekaniker för att nämna några.
Men många nyanlända har alltför bristfälliga kunskaper och färdigheter för att kunna möta kraven på en kunskapsintensiv och högproduktiv arbetsmarknad som den svenska.
I vår analys av vuxna nyanlända som söker etablering ser vi tre relativt jämnstora grupper:
• I ena änden står en grupp som har kortare utbildning än nioårig grundskola. Det är en grupp som saknar realistiska möjligheter till reguljärt arbete. Många är unga och har lång tid i arbetslivet framför sig. Sammanhållen grundläggande utbildning utgör vägen framåt. Ansvaret vilar på stat och kommuner.
• I andra änden står en grupp med god utbildning, eftergymnasial eller i motsvarighet till svensk gymnasieskola. Det är en grupp som har goda möjligheter till arbete, i synnerhet på en arbetsmarknad med stark efterfrågan på yrkeskunnig arbetskraft. En statlig och matchningsinriktad aktiv arbetsmarknadspolitik utgör viktigaste verktyg, tillsammans med parternas engagemang genom till exempel snabbspåren.
• I mitten står en grupp som har bristande utbildning, nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola. Det är en grupp som behöver lyftas för att en långsiktig etablering på arbetsmarknaden ska finnas i sikte. Instegsjobb, traineejobb och yrkesintroduktionsanställningar är vägar som finns på plats men de låga volymerna i dessa program talar för att de inte räcker.
En arbetskraft med goda kunskaper och färdigheter utgör grund för den svenska arbetsmarknadsmodellen som vi känner den. Sverige har fortfarande en arbetskraft med goda kunskaper. OECD:s stora undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC) placerar Sverige i topp. Särskilt starka i ett internationellt perspektiv står yrkesutbildade arbetare. Men Sverige lever på gamla meriter. Vi kan inte blunda för de växande kunskapsklyftorna.
I takt med att antalet nyanlända hos Arbetsförmedlingen växer understryks behovet av agerande. Det som varit en i stora stycken teoretisk debatt om vägar till etablering och integration måste övergå i skarp praktik. Staten bär huvudansvaret. Det ligger i parternas intresse att medverka.
Linda Grape, LO-utredare
Torbjörn Hållö, LO-ekonom