Publicert på nyheter24.se 24 mars 2014
För tio år sedan kom den förra propositionen med ett samlat grepp kring den nationella ungdomspolitiken. Nu släpper regeringen sin proposition för en ny ungdomspolitik som vi kommer att få leva med en lång tid framöver. Tyvärr saknas ett helhetsgrepp för att möta de utmaningar som dagens ungdomsgeneration står inför.
När vi ser tio år tillbaks i tiden växer en oroväckande bild fram. Allt färre barn deltar idag i organiserad fritid och förutsättningarna för att organisera sig är svaga i många delar av landet. De som idag inte deltar i lika hög grad är barn i ekonomiskt utsatta förhållanden och barn med annan etnisk bakgrund. Ungdomsarbetslösheten och den sociala segregationen har ökat. Detta hänger intimt ihop med barnens förutsättningar att vara delaktiga i samhället. Vi vet att barn och unga som deltar i en aktiv fritid har möjlighet att skapa gemenskap och bygga demokrati. Det i sin tur är den största motkraften till främlingsfientlighet, extremism och de händelser vi sett senaste veckorna där högerextremister angripit och misshandlat personer som kämpar för demokrati. Därför är den nya ungdomspolitiken viktig för vilket samhälle vi vill se om ytterligare tio år.
I Unga Örnars fritidsverksamhet möter vi dagligen barn som lär sig demokrati i praktiken och får påverka sitt samhälle. Trots regeringen ser att vissa grupper i mindre utsträckning deltar i en organiserad fritid finns bara ett förslag om att öka ungas organisering. En fritidspeng för barn till föräldrar med försörjningsstöd som omfattar de i årskurs 4-9. Förslaget ser bra ut vid första anblicken men i själva verket omfattas väldigt få. Vi hade velat se generella satsningar på barn och ungas organisering som utjämnar de här skillnaderna på djupet. Alla barn har rätt till en meningsfull fritid.
Att ungas organisering minskar och utanförskapet ökar får även konsekvenser när dessa barn ska ut i arbetslivet. Idag är 35 000 unga långtidsarbetslösa, det vill säga utan arbete i mer än sex månader. De flesta av dessa ungdomar har olika typer av skolmisslyckanden med sig i bagaget. Antalet elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet har ökat med 18 % sedan 2006, med hänsyn taget till elevkullarnas storlek. EU riktar idag krisstöd till Sverige för problemen med den höga ungdomsarbetslösheten.
Sverige är dessutom det land där klassklyftorna växer snabbast inom hela OECD. Att vi idag har en hög arbetslöshet är naturligtvis av grundläggande betydelse för denna utveckling. Men en viktig förklaring är också regeringens försämringar av försäkringsskyddet vid arbetslöshet och sjukdom, vilket också påverkar barnens situation. Vilken framtid du får blir allt mer beroende av dina föräldrars sociala status och ekonomi.
Ska vi lyckas vända utvecklingen måste vi våga se problemen i vitögat och handla därefter. LSU - landsorganisationen för Sveriges ungdomsorganisationer - säger att den samlade ambitionsnivån borde ”vara högre för att verkligen kunna ge politikområdet den förnyade kraft som behövs för att möta de utmaningar unga står inför idag och i framtiden”. Betydligt mer resurser till ungas organisering i föreningslivet hade behövts. LO och Unga Örnar delar den bilden. Vi behöver ett grundläggande ungdomspolitiskt perspektivskifte.
Alla är överens om att rättighetsperspektivet ska prägla politiken. Civilsamhället som organiserar dagens unga och framtidens vuxna förtjänar betydligt mer stöd till sitt viktiga demokratiarbete än det som regeringen orkar uppbåda. Ytterst handlar det om att försvara och förstärka demokratin och ta tillvara på ungas egna drivkrafter.
Fredrik Lundh Sammeli, förbundsordförande i Unga Örnar
Tobias Baudin, LOs förste vice ordförande