Publicerad på expressen.se 28 september 2016
Sverige behöver snickare, undersköterskor och mekaniker. Inte påhittade ”enkla jobb”.
Nu sjunker arbetslösheten. Med rätt politik kan Sverige nå målet om lägst arbetslöshet i EU år 2020. Men då krävs en politik som matchar arbetslösa mot de jobb som nu växer fram.
Sveriges ekonomi är en av Europas starkaste. Uppgången i den svenska ekonomin är bred. Investeringarna ökar starkt, hushållen konsumerar och offentlig sektor växer. Den breda uppgången gör att efterfrågan på många LO-yrken nu växer.
Arbetsförmedlingen pekar i sin senaste prognos på att det råder stor efterfrågan på exempelvis snickare, undersköterskor, lastbilsmekaniker och plåtslagare, bara för att nämna några LO-yrken.
Efterfrågan på många LO-yrken kommer sannolikt vara stor över lång tid framöver. Enligt SCB:s framtidsprognos kommer det år 2025 till exempel att saknas omkring 70000 gymnasieutbildade inom vård- och omsorg.
Den starka arbetsmarknaden för många LO-yrken ger inte minst nyanlända chansen att få ett arbete.
Förra året sökte rekordmånga asyl i Sverige. 90 procent var under 40 år. Nyanlända, som går in i etableringsuppdraget under kommande år, utgör tre ungefär jämnstora grupper. En tredjedel har mycket dålig utbildning. En tredjedel har ganska hög utbildning. Och däremellan finns en grupp som har utbildning motsvarande nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola. För den sistnämnda gruppen utgör yrkesutbildning en god möjlighet till jobb.
Men trots bristen på yrkeskunniga arbetare handlar den politiska debatten alltför ofta om krav på fler så kallade ”enkla jobb”. Ett sällan skådat engagemang har väckts hos vissa borgerliga debattörer för att med statliga ingripanden pressa löner och skapa ”enkla jobb”.
Låga löner och ”enkla jobb” påstås vara nödvändigt för att skapa sysselsättning för arbetstagare med svag utbildning. Men detta synsätt bygger på bristande insikter om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.
Frågan tillskyndarna av låga löner och ”enkla jobb” inte klarar av att svara på är:
Varför ska politiker styra arbetskraften mot påhittade ”enkla jobb” när arbetsmarknaden har ett stort behov av undersköterskor, mekaniker och målare?
Istället för att diskutera hur de ”enkla jobben” kan bli fler borde politikerna satsa krutet på hur fler kan ta de lediga jobben. Låt mig peka på tre reformområden:
Lyft den yrkesinriktade gymnasieskolan. Trots goda jobbmöjligheter väljer allt färre ungdomar att läsa ett yrkesprogram. Endast 25 procent valde ett yrkesprogram förra året. Statusen på yrkesprogrammen måste öka. Inte minst krävs ökad samverkan med arbetslivet för att säkerställa både relevans och kvalitet i utbildningarna.
Bygg ut Kunskapslyftet. Regeringen har inlett ett kunskapslyft vilket är bra. Kunskapslyftet behöver fortsatt byggas ut, inte minst inom den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen. Samtidigt måste kvaliteten i utbildningarna säkerställas. Arbetsförmedlingen har en viktig roll.
Enklare vägar in i arbete och utbildning för vuxna. Fler vuxna, särskilt nyanlända, behöver få möjligheten att kombinera egna studier med arbete. En central pusselbit är bättre studiefinansiering. Det behövs en ny generös studiefinansiering riktad till vuxna, inrikes och utrikes födda, som kombinerar arbete med egna studier inom den yrkesinriktade gymnasieutbildningen.
Sverige står inför stora utmaningar. Kunskapsklyftorna på den svenska arbetsmarknaden växer. Det är konsekvensen av fallande resultat i skolan och en stor flyktinginvandring. Men Sverige behöver inte politiker som hittar på ”enkla jobb”.
Sverige behöver kraftfulla insatser för att fler ska få möjligheten att bli undersköterskor, industriarbetare och snickare. Då blir det fler jobb och mindre bidrag.
Torbjörn Hållö, LO-ekonom