Fråga facket Fråga facket

Wanja Lundby-Wedins Första maj-tal 2008

Det talade ordet gäller Mötesdeltagare, ”Frihet kräver rättvisa” står det på våra Första maj märken i år. Frihet är ett vackert ord. Ordet frihet har vingar och kan fyllas med så mycket. Dels har vi en personlig relation til...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Det talade ordet gäller

Mötesdeltagare,

”Frihet kräver rättvisa” står det på våra Första maj märken i år. Frihet är ett vackert ord. Ordet frihet har vingar och kan fyllas med så mycket.

Dels har vi en personlig relation till frihet – barnen kanske säger att det är frihet att gå barfota, tonåringen kanske säger att det är att köra moppe, mamman och pappan tycker att frihet är att lönen räcker
till lite mer än mat och hyra.

Men om man ska bygga ett samhälle, då är inte frihet bara något personligt. När vi säger ”frihet kräver rättvisa” så menar vi att människor bara kan känna verklig frihet om samhället också ger trygghet.
* * *
Kamrater,
Första maj är en internationell högtidsdag där människor demonstrerar runt om i världen. Arbetarrörelsen har alltid varit en internationell rörelse och vi kan idag på olika sätt ge stöd åt våra kamrater i
andra delar av världen. Solidaritet är helt enkelt ett ömsesidigt stöd som gör att vi kan växa tillsammans.

Klimatfrågorna är ett tydligt exempel på att vi måste agera ihop. I arbetet med att handtera klimatförändringarna måste den rika världen vara beredda att ta huvudansvaret, så att människor i tredje världen ska
kunna förena materiell tillväxt med hållbara livsmönster. För arbetarerörelsen är klimatpolitiken också global solidaritetspolitik.
* * *
Mötesdeltagare,
Om några veckor inleds de olympiska spelen i Kina. Den ekonomiska utvecklingen i Kina kommer på sikt att leda till krav på frihet, rättvisa och demokrati. Men idag är inte orden frihet och rättvisa några ord
som förknippas med Kina. Kina är världens största land – men också världens största diktatur med förtryck av fackliga och andra mänskliga rättigheter.

Nu riktas världens blickar mot Kina och de olympiska spelen. Under de olympiska spelen är det ”rent spel” som ska gälla på arenorna. Men ”rent spel” gäller inte för arbetarna i Kina. De som tillverkar kläder
och skor åt idrottarna – de är grovt underbetalda, de exploateras och de förvägras rätten att organisera sig i fria fackföreningar.

I den internationella Fackliga Samorganisationens, IFS, sänder vi runt en fackla via sms eller mejl, ”Catch the flame”, för att rikta uppmärksamhet på arbetsvillkoren för dem som arbetar inom den
internationella sportindustrin, både i Kina och i andra länder.

Vi vill göra tydligt för den kinesiska regeringen, sportklädesindustrin och den Internationella Olympiska Kommittén, IOK, att de har världens ögon på sig.

Gå in på LOs hemsida, skriv under uppropet och skicka den alternativa OS-facklan vidare.
(www.catchtheflame.org). På så sätt använder vi vår fackliga kraft för rättvisa och solidaritet.
* * *
Kamrater,
Förtryck och ofrihet finns också här hemma. Vi har kamrater, som befinner sig i Sverige, och varje dag brutalt utnyttjas av arbetsgivare. De skyddas inte av några lagar eller avtal. Jag tänker på de
papperslösa som befinner sig i Sverige utan tillstånd.
Dessa arbetare hamnar i en svår beroendeställning gentemot arbetsgivaren och de vågar inte söka kontakt med facket eller andra för att få sina rättmätiga löner eller få andra villkor tillgodosedda.

Många av de papperslösa arbetarna har fått avslag på sin ansökan om asyl, men det förekommer också att en del rekryteras direkt från länder utanför EU för att arbeta på den illegala arbetsmarknaden, vilket kan
betraktas som regelrätt handel med människor.

Fackligt kan vi ge mer stöd till de papperslösa arbetarna utan att de blir medlemmar, men det är också viktigt att påverka regelverket så att det inte är kriminellt att vara papperslös. Däremot måste det bli
mer kännbart för arbetsgivare att utnyttja arbetskraft. Svensk arbetarerörelse kommer aldrig att acceptera att människor exploateras och diskrimineras.

Kamrater,
Diskriminering tar sig olika former i Sverige. För vad kan man annat kalla följden av Lavalfallet än ren och skär lönediskriminering. I Vaxholm fick de lettiska byggnadsarbetarna löner långt under lönenivån
för svenska byggnadsarbetare. Frågan vi ställer oss är om det är rimlig att man får olika lön beroende på vilket land man kommer från. Svaret är givetvis Nej.

Vi kommer aldrig att acceptera att någon hävdar, vem det än är, att lönediskriminering är tillåtet. Nu är det upp till Reinfeldt och Littorin att se till att svensk lagstiftning ändras så att vi inte får
olika lönenivåer på svensk arbetsmarknad. En lönenivå för svensk arbetskraft och en annan för utländsk. Diskriminering och lönedumping hör inte hemma på svensk arbetsmarknad.

Men det är inte bara en fråga för Sverige och svensk lag. För löntagare i Europa behöver också ett starkare rättsligt skydd och därför är det viktigt att också Sverige undertecknar det nya fördraget. Det visar
på solidaritet med löntagare i hela Europa.

Men det behövs mer. Vi vill ha en just arbetsmarknad i hela Europa och då krävs det att regeringen Reinfeldt inte är passiv och sitter med armarna i kors. Om regeringen menar allvar med att de vill försvara
vår svenska modell krävs att de är aktiva också på Europanivå. Därför upprepar jag våra uppmaningar till Fredrik Reinfeldt.

· Agera för en likabehandling i enlighet med reglerna på svensk arbetsmarknad.
· Agera för att balansen mellan grundläggande rättigheter och fri rörlighet återupprättas i Europa.
· Agera för att i ministerrådet stödja den europeiska fackföreningsrörelsens krav på ett socialt protokoll.
· Agera för att utstationeringsdirektivet ändras i syfte att uppnå likabehandling.
· Agera för att bemanningsdirektivet antas för att uppnå likabehandling.

LO i kommer aldrig att acceptera att arbetare ställs mot arbetare, oavsett på vilken grund det sker. Ingen arbetstagare ska riskera sämre arbetsvillkor och lägre lön i den fria rörlighetens namn.
* * *
Mötesdeltagare,
Arbetet mot diskriminering en facklig kärnfråga som berör alla löntagare. Det handlar inte bara om de som kommer hit och arbetar tillfälligt, utan diskriminering förekommer också på många arbetsplatser runt
om i Sverige. Det kan handla om diskriminering på grund av kön, funktionshinder, sexuell läggning eller om vilket land man kommer från.

Oavsett varför diskriminering uppstår så kan vi aldrig slå oss till ro. V måste gå vidare och engagera oss mer på arbetsplatserna. För vad hjälper det om vi lyckas förhandla bra kollektivavtal och har en stark
arbetsrätt, om de i praktiken inte gäller för alla.

Det krävs också ett ständigt öppet samtal om människovärde och människosyn att ständigt granska våra egna arbetsformer och inte minst vara uppmärksamma på att inte hamna i ett vi – och dom – tänkande.

Det är bara med medvetenhet och trygghet i våra värderingar som vi kan klara av att stå i vägen för populistiska krafter med främlingsfientlig och rasistisk människosyn som spelar på människor otrygghet och
utsatthet.

* * *
Mötesdeltagare,
Idag lever vi i ett kunskapssamhälle där det ställs allt större krav på utbildning. Högskolan har expanderat kraftigt och är inte längre tillgänglig bara för en liten elit. Den högre utbildningen har
utvecklats till ett folkuniversitet. Det är en medveten socialdemokratisk satsning för ökad frihet och rättvisa.

Samtidigt är vi beroende av att kunna ta bussen till jobbet, att kunna lämna bilen på verkstaden, att kunna lämna barnen på dagis och kunna vara trygg i att mormor får hjälp från hemtjänsten. Men det är jobb
som vi sällan talar om.

Det är inga genomgångsjobb vi har i avvaktan på något annat. Det är jobb som kräver hög kompetens och yrkesskicklighet. Det är starka och stolta löntagare som ska respekteras för sina livsval. Men hur värderas
de i kunskapssamhället?

Senast jag var i Malmö besökte jag Kockums Industrier. Företaget har orderböckerna fulla för flera års produktion och kan anställa fler. Men det största hindret för företagets fortsatta expansion är att det
inte finns tillräckligt många skickliga yrkesarbetare, som plåtslagare och svetsare.

Fredrik Reinfeldt och Sven Otto Littorin! Hör ni inte signalerna från företagen? Statsministern talar vitt och brett om att han åker land och rike runt och lyssnar …
Man kan konstatera att han reser mycket, men gör lite. Det företagen upplever som problem för expansion är kompetent arbetskraft och ändå har regeringen nästan tagit bort arbetsmarknadsutbildningen och
vuxenutbildningen. Trots att det råder brist på yrkesutbildad arbetskraft i hela Europa.

Ärligt talat Reinfeldt – är det jobbskatteavdraget som är lösningen på företagens rekryteringssvårigheter? Är det så ni skapar jobb?
* * *
Kamrater,
Att arbetaryrkena uppvärderas – det är hederlig klasskamp. Men då gäller det också att förbättra villkoren.

Men det räcker inte med klasskamp. Ska vi nå ett jämlikt arbetsliv måste vi alltid tänka på både klass och kön.
· För det är 30 procent kvinnor som jobbar deltid, men bara 10 procent män.
· För medelinkomsten bland män är 6000 kronor högre i månaden än bland kvinnor.
· För kvinnorna tar ut 80 procent av föräldraledigheten

Och med borgarnas politik blir jämställdheten sämre.
· För i förra budgeten gick 65 procent av skattesänkningarna till männen
· För med avdraget för hushållsnära tjänster är risken att vi får fler låglönejobb
· För med vårdnadsbidraget kommer fler kvinnor att vara borta från arbetslivet.

Det räcker inte med klasskamp utan vi måste se på kvinnors villkor i arbetslivet och samhället. Kvinnor finns oftast i de lägst avlönade jobben och många kvinnor som jobbar i kvinnodominerade sektorer, som i
vården, handeln och hotell- och restaurang, är felavlönade.

Därför är det inte utan stolthet som jag kan se tillbaka på förra årets avtalsrörelse och den särskilda satsningen på medlemmarna i kvinnodominerade jobb. Vi tog ett viktigt steg bort från osakliga
löneskillnader mellan män och kvinnor.

Kampen för jämställda löner kräver samarbete över klassgränserna – sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster – ja kvinnors arbete undervärderas också i typiska tjänstemannajobb. Här krävs en gemensam
kamp – frihet, jämlikhet och systerskap.

Men ska vi nå resultat så krävs att vi har männen med oss som är beredda att avstå löneutrymme – som bland annat IF-Metallare och Byggnads gjorde i vår senaste avtalsrörelse. De får inte bli så att de
felavlönade kvinnorna tar av varandra.

Tack alla jämställda och jämlika män som inser att kvinnorna är värda mer. Vi är stolta över er. Vi ska fortsätta kampen för jämställda löner.

Mötesdeltagare,
På bara ett år har regeringen Reinfeldt fördjupat klassklyftorna, och den borgerliga regeringen pratar om ”vi” och ”dom”. Det mest påtagliga är jobbskatteavdraget. Vi som jobbar får sänkt skatt och dom som är
sjuka och arbetslösa får sänkt ersättning.

De kör sin linje – jobbavdraget – och ser det som lösningen på alla problem.

Jobbavdraget skapar jobb, säger borgarna. Konjunkturinstitutet säger att det har skapat 70 000 nya jobb. Enkel division visar att varje skapat jobb har kostat 700 000 kronor!! Utan några djupare kunskaper i
matematik så kan jag räkna ut att det är dyra jobb.

Resultatet av de stora skattesänkningarna är få jobb men stora orättvisor. Som Thomas Östros sa i riksdagen: Aldrig har en regering gett så mycket till så få, på så kort tid.

Men vad händer sen? När lågkonjunkturen kommer? Vad händer, med de 450 000 som lämnat A-kassan om de blir arbetslösa?

Vad händer med lönerna för grafikern eller kassörskan när det finns arbetslösa och sjuka som tvingas att konkurrera om jobben.

Och vad händer sen med välfärden? Det blir mindre skattepengar till vård, skola och omsorg när inkomsterna minskar.

Och vad händer med våra gemensamma tillgångar? Det pågår en utförsäljningsvåg som regeringen. Statliga och kommunala företag, sjukhus och skolor går under klubban. Borgarna kallar det för ökad valfrihet och
effektivare konkurrens. Ska vi tro på detta?

Och vad händer med klimatpolitiken? Reinfeldt och Carlgren reser mycket men gör lite. Den borgerliga regeringens problem ligger i att klimatpolitiken inte klaras via marknadslösningar och konkurrensutsättning.

Kamrater,
Frihet kräver rättvisa, men den borgerliga regeringens politik skapar orättvisa.
· För visst är det orättvist att den som har ett litet hus ska betala lika mycket som den som har stort hus
· För visst är det orättvist att den som har låg inkomst ska betala mer till a-kassan än den som har hög inkomst
· För visst är det orättvist att den som är sjuk länge ska få lägre ersättning än den som är sjuk en kort tid

Och så pratar de om frihet.

Kamrater,
Men kamrater det finns alternativ till den förda politiken.

Vi vet att i ett samhälle där klyftorna är mindre så är samhället bättre för alla.
Vi vet att i ett samhälle där människor känner sig trygga så bär vingarna bättre
Vi vet att i ett samhälle där alla får en chans till och en chans till så lämnas ingen efter

Vi vet också att i ett samhälle där människor känner sig trygga så ökar också tillväxten.

Det som är bra för svenska folket är bra för Sverige

Vi vill ha ett samhälle där alla är med – där alla får frihet. Och frihet kräver rättvisa! Men det kräver:

Många socialdemokrater i Europaparlamentet
Många socialdemokrater i riksdagen
Och många supportrar till Socialdemokraterna

Tack