Därför behöver Sverige etableringsjobb
Sverige har en tudelad arbetsmarknad. Närmare 100 000 personer är inskrivna på Arbetsförmedlingen sedan mer än två år. Många av de långtidsarbetslösa är relativt nya i Sverige. Samtidigt som långtidsarbetslösheten är hög så råder det brist på arbetskraft, inte minst inom många LO-yrken såsom undersköterska, slaktare, plåtslagare, kock och busschaufför.
Modell för långtidsarbetslösa och nyanlända
Etableringsjobb är en kollektivavtalsmodell som kombinerar arbete och utbildning, i högst två år, för att bryta tudelningen och förbättra kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Målgruppen är långtidsarbetslösa och nyanlända. Modellen har utformats av LO, Svenskt Näringsliv och Unionen. Idén med etableringsjobb tillkom åren efter flyktingkrisen. Men nu när modellen sjösätts så är antalet nyanlända väsentligt färre, i stället har antalet långtidsarbetslösa ökat till historiskt höga nivåer.
Kombinera arbete med utbildning
Med etableringsjobb kan långtidsarbetslösa och nyanlända skaffa sig de kunskaper och erfarenheter som krävs på den svenska arbetsmarknaden.
Anställda med etableringsjobb ska ges möjlighet att, på arbetstid och utan löneavdrag, delta i svenska för invandrare och andra kortare utbildningar. Till skillnad från andra subventionerade anställningar, där en statlig subvention betalas till arbetsgivare, bygger modellen för etableringsjobb på att arbetsgivaren betalar en låg lön till den anställde och staten, genom Försäkringskassan, betalar ut en ersättning till individen så att de båda inkomsterna ligger i nivå med lägstalönerna i kollektivavtal. Båda inkomsterna är pensions-, a-kasse- och sjukpenningsgrundande.
Varaktig anställning
Etableringsjobb ska som huvudregel leda till en tillsvidareanställning på heltid där den etableringsanställde arbetat. Arbetsgivare ska alltså inte använda etableringsjobb i syfte att sänka sina arbetskraftskostnader. Det är inte möjligt att anställa personer med etableringsjobb och hyra ut dem för arbete på andra arbetsplatser.
Nämnd mot missbruk
För att bekämpa eventuellt missbruk och oegentligheter med etableringsjobb kommer parterna att inrätta en särskild nämnd. Företag som inte använder anställningsformen i enlighet med syftet kan komma att stängas av. För att ett företag ska kunna använda etableringsjobb krävs en överenskommelse med den lokala arbetstagarorganisationen.
Etableringsjobb i korthet
- Etableringsjobb är en kollektivavtalsmodell.
- LO har undertecknat avtalet med Svenskt Näringsliv. Men det är respektive förbund som avgör vilka avtalsområden som öppnas upp för etableringsjobb.
- Målgruppen för etableringsjobben är långtidsarbetslösa och nyanlända.
- Arbetstagare med etableringsjobb ges möjlighet att, under upp till två år, skaffa kunskaper och erfarenheter som krävs på svensk arbetsmarknad.
- En del av ersättningen till arbetstagaren kommer från arbetsgivaren och en del kommer från staten.
- Den totala ersättningen (lön + bidrag) ska ungefär motsvara lägsta tillämpade lägstalön inom avtalet.
- Både lönen från arbetsgivaren och bidraget från staten ger rätt till pension, sjukersättning och a-kassa.
- Huvudregeln är att etableringsjobb ska leda till en tillsvidareanställning på heltid hos arbetsgivaren.
- En anställd med etableringsjobb ska ges möjlighet att, utan löneavdrag, delta i svenska för invandrare och andra kortare utbildningar.
- Innan en arbetsgivare kan tillämpa etableringsjobb krävs en överenskommelse med den lokala arbetstagarorganisationen.
- En partsammansatt nämnd inrättas för prövning av konflikter och problem kring etableringsjobb.
Kontakt
För frågor om LOs arbete med etableringsjobb och arbetsmarknadsfrågor kontakta Torbjörn Hållö torbjorn.hallo@lo.se (chef på LO-kansliet för gruppen arbetsmarknad, utbildning och lönebildning) eller Adnan Habibija adnan.habibija@lo.se (utredare arbetsmarknadsfrågor).
Läs mer
Förhandlingsprotokoll - Avtal om arbete i etableringsjobb (pdf)
Ladda ner foldern Hur fungerar etableringsjobben? (pdf)