En klassisk LO-fråga
Ordning och reda på arbetsmarknaden är en klassisk LO-fråga. Vår arbetsmarknad blir allt mer oreglerad. Vi har fått ett ökat utnyttjande av migrantarbetare. Det handlar om människohandel och slavarbete i olika grader. Det handlar om allt mellan undanhållande av lön till sexuellt våld.
Anniina Jokinen från Östersjöstaternas aktionsgrupp mot människohandel har undersökt frågan under perioden 2008-2014 och hon ser en ökning i trafficking under perioden. Tidigare fanns flest fall att hitta i tvångsarbete men nu är det sexuellt relaterade utnyttjanden som dominerar.
- På etniska restauranger hittar vi flest fall av utnyttjande men också i jordbruk, i byggbranschen, städbranschen och tvätterier. De utsatta arbetarna är oftast från sydöstra Asien men också från Centralasien.
Pappren ljuger i många fall
I många fall har de utnyttjade migranterna haft alla papper i ordning men de tvingas betala tillbaks lönen till arbetsgivaren. Offren ha dåliga anställningsvillkor och får inte gå med i facket. De har inte de språkkunskaper som behövs för att förstå information om vad de har för rättigheter.
- De lever i ett stort beroendeförhållande. Offren står ut med sina slavjobb för de hoppas att de efter fem år ska få rätt att stanna i landet. Information är viktig och bör ges i ett tidigt stadium. Att alla får samma rättigheter på arbetsmarknaden är det bästa sättet att komma åt problemen och man måste få de drabbade att berätta om sin situation, säger Anniina Jokinen.
Trafficking är ofta dold kriminalitet men fler och fler aktörer blir medvetna om problematiken. Enligt ILO lever 21 miljoner människor i världen under slavliknande förhållanden.
Policies ska bli verklighet
Patrik Cederlöf är samordnare från Länsstyrelsen i Stockholm och ska omsätta alla de policies som finns till verklighet.
- De öppna gränserna gör att vi inte har kontroll över hur många som är här. Det ser vi inte minst i den gröna näringen som bärplockning. Bemanningsföretag från de fattigare länderna är aktiva i Sverige och de har dåliga löner och villkor.
- De största problemen är att de här människorna kommer från så dåliga villkor så de är nöjda med 11 kronor i timmen och att jobba sju dagar i veckan. Det är ändå bättre än hemma. Jag har varit mycket i Bulgarien och Rumänien och sett hur de lever. Man kan inte föreställa sig hur de har det. De som kommer hit tjänar mer här.
Vi behöver information från de här människorna som utnyttjas. Många kan inte läsa och skriva trots att de kommer från ett annat EU-land. De har dåligt ordförråd och förstår inte vad man frågar dem om.
- Mycket handlar om efterfrågan. Det är köparen som bygger marknaden. Vi misstänker också att utnyttjande förekommer i flyktingströmmen. Det är också svårt att reda ut vad som är ett dåligt avtal och vad som är rent kriminellt, säger Patrik Cederlöf.
- Vi behöver också bli bättre på stöd till män. För kvinnor finns stöd i viss utsträckning men många vill inte ha stöd.
Problemet är en utmaning för hela samhället och Länsstyrelsen samarbetar nu med Arbetsmiljöverket och Skattemyndigheten.
- Tänk inte stuprör, tänk brett. Jag tror vi kommer att lyckas men det kommer att ta tid, säger Patrik Cederlöf.
Regeringen kommer att ratificera
Det finns ingen tvekan om att regeringen kommer att ratificera ILO-konventionen om slavarbete och trafficking, säger Rasmus Cruce Naeyé som representerar Arbetsmarknadsdepartementet.
- Vi har länge haft en hög arbetsbelastning och flera departement är inkopplade så jag vet bara inte när det kommer att ske. Regeringskansliet har ställts inför en extrem flyktingsituation som vi haft att hantera.Viktigast här är att få ner arbetslösheten.
- Rörligheten inom EU kommer att behöva öka, inte minst för att vi ska få igång bostadsbyggandet och det gör att vi måste få ordning och reda på arbetsmarknaden så vi får lika villkor för lika arbete och där ingår utstationeringsdirektivet där EU-kommissionen går åt vårt håll. Vi har också ett stort arbete på gång för att prioritera arbetsmiljöfrågan. Vi har flera utredningar på gång och vi kommer att leverera till hösten, lovar Rasmus Cruce Naeyé.
Utveckla den svenska modellen
Det är en strid om den svenska modellen. Politiker ska inte bestämma på arbetsmarknaden.
- Vi vill i stället utveckla den svenska modellen som varit så framgångsrik.
- Vi ska inte bara vara ett land som bara upplåter vårt territorium till flyktingar. Ska de leva här ska de också få ta del av vårt välfärdssystem och vara delaktiga, förklarar Rasmus Cruce Naeyé.
Patrik Cederlöf menar att i Sverige är vi bra på att ta fram policy-dokument.
- Men vi behöver ta itu med det praktiska, faktiskt på individnivå.
Oscar Ernerot på LOs internationella enhet, håller med om att vi är bra på policy-dokument i Sverige.
- I länder som Sverige där vi har bra förhållanden på arbetsmarknaden är en ILO-konvention golvet. I länder där det saknas en fungerande arbetsmarknadslagstiftning är en ILO-konvention taket och det enda man har att luta sig mot. Så om Sverige ratificerar har det stor betydelse.
Informera på utsattas språk
- Det är svårt att prata kollektivavtal med någon som har det bättre i Sverige när de tjänar 11 kronor per timme, säger Patrik Cederlöf.
Anniina Jokinen anser att det facken kan göra är att informera de utsatta om deras rättigheter på deras eget språk och hjälpa dem att bilda nätverk. Anniina Jokinen anser också att Europa behöver en gemensam grund att stå på.
- Det är inte OK att vi har människor i landet som inte har samma villkor som oss andra.
Se hela seminariet här och få information om den nye ambassadör som utnämnts i dag och ska jobba med frågor kring trafficking.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.