Vi lever i en orolig värld.
Klyftorna mellan fattiga och rika ökar. Vi arbetare får en allt mindre del av de värden som skapas. Arbetsvillkoren pressas av företagens ständiga jakt på högre vinster. Samtidigt pågår en global klimatkris som slår hårdast mot världens fattiga.
Vi ser också hur krig och konflikter slår hårt mot människor och samhällen. Sedan mer än två år pågår ett brutalt ryskt angreppskrig mot Ukraina. I Palestina har Israel svarat på Hamas terrorattack med ett övervåld som lett till en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid.
Demokratin är mer hotad än på länge. Fackliga och andra mänskliga rättigheter attackeras. I Belarus, Hongkong, Myanmar och många andra länder fängslas och förföljs fackligt aktiva. I vårt eget land har den SD-stödda regeringen övergett enprocentsmålet och kraftigt skurit ner det bistånd som går via civilsamhället, vilket bland slår hårt mot det fackliga utvecklingssamarbetet.
Det går att vända denna utveckling. En annan värld är möjligt. Men det kräver organisering och internationell solidaritet. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Om vi tillåter att fackliga rättigheter inskränks i ett land kan det ske också hos oss.
LOs trettionde kongress kräver:
Att fler regeringar ratificerar ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter.
Att Sveriges tidigare mål om att en procent av BNI ska användas till bistånd snarast återupprättas.
Att Sverige fortsätter att bidra till FN:s Agenda 2030 om en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling liksom en rättvis klimatomställning.
Att Sverige deltar aktivt i Europasamarbetet. Konkurrensen på EUs inre marknad måste ske på rättvisa villkor. Arbetslivskriminalitet måste bekämpas. EU måste respektera den svenska kollektivavtalsmodellen.
Att Sverige tillsammans med övriga EU fortsätter att stödja Ukraina och den ukrainska fackföreningsrörelsen i motståndskampen mot det ryska anfallskriget.
Att Sverige tillsammans med övriga EU verkar för en omedelbar vapenvila i Gaza. Den enda möjliga vägen till en långsiktig fred är ett slut på Israels ockupation och två självständiga stater där palestinier och israeler kan leva sida vid sida.