Det handlar om ett vägval
Allt fler röster höjs för att genom sänkta löner stimulera fram för svensk arbetsmarknad, nya typer av enkla jobb. Frågan är om det i första hand verkligen är lönen som är hindret för etablering, eller om vi i första hand måste söka lösningar någon annanstans? I grund och botten handlar det om ett principiellt vägval, sänkta lägstalöner och ökade klyftor eller satsningar på kompetens och ökad jämlikhet.
Gymnasieutbildning är grundläggande för etablering
Att sakna gymnasieutbildning innebär etableringssvårigheter både för unga vuxna som gått igenom hela det grundläggande svenska skolsystemet och för nyanlända flyktingar som bara har grundskoleutbildning. Ytterligare något som påverkar nyanlända är att de inte har arbetslivserfarenheter från den svenska arbetsmarknaden och inte heller har språket.
Ulrika Vedin är utredare på enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad på LO. Hon har skrivit rapporten Sänkta lägstalöner – ett sidospår i etableringsfrågan.
- Det har bedrivits forskning om lägstalöner i decennier och främst om höjda lägstalöner. Slutsatsen är att höjda lägstalöner kan ha en marginellt negativ effekt på sysselsättningen men det finns ingen konsensus.
Diskriminering kan vara ett hinder
Däremot finns större enighet i forskningen kring det som kallas sammansättningseffekter. Inom gruppen sysselsatta kan sammansättningen förändras av höjda lägstalöner.
- Produktiviteten antas vara lägre för kort utbildade än för längre utbildade. Om lägstalönerna höjs antas arbetsgivare vilja ha mer produktivitet för pengarna och det skulle innebära att kort utbildades sysselsättning påverkas negativt, säger Ulrika Vedin.
Samtidigt kan även diskriminering från arbetsgivares sida ligga bakom att vissa inte blir anställda. När så är fallet spelar lönenivån liten roll och då krävs helt andra typer av åtgärder för att minska skillnader i sysselsättning mellan individer och grupper.
- Om det då är nivån på lägstalönerna och inte bristen på utbildning och arbetslivserfarenhet som i första hand förklarar etableringssvårigheter måste det finnas ett svar på hur låga lägstalönerna skulle behöva bli för att få större sysselsättningseffekt, resonerar Ulrika Vedin.
Tveksamt om lön är det största etableringshindret
Enligt Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport från hösten 2015 är det sannolikt stora lönesänkningar som måste till för att arbetsgivare ska anställa individer som har svårt att få fast förankring på arbetsmarknaden.
Det understryks av att till exempel anställningsstödet instegsjobb, som ersätter 80 procent av lönekostnaden upp till 17 600 kronor per månad för heltidsanställda nyanlända, inte används av särskilt många företag. Det ger signaler om att lägstalönerna skulle behöva ligga på en mycket låg nivå för att få effekt på sysselsättningen.
- Med en lön på 19 000 kronor per månad blir ett företags lönekostnad för att anställa en instegsjobbare mellan 6 200 och 7 400 kronor per månad. Därtill finns nystartsjobb, där lönekostnaden blir mellan 12 000 och 13 000 kronor per månad med samma lön. Om i stället lägstalönerna låg på dessa mycket låga nivåer skulle klyftorna i samhället öka dramatiskt.
Risk för slöseri med kompetens
Ett argument för fler nya typer av enkla låglönejobb brukar vara att de är nödvändiga för att klara nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden, särskilt för kort utbildade men ibland också mer generellt, utan hänsyn till nyanländas utbildningsbakgrund eller arbetslivserfarenheter.
- Då står inte matchning i fokus. Etableringen riskerar då att innebära slöseri med kompetens samtidigt som det skulle leda till ökade klassklyftor utifrån etnicitet.
- Dessutom är risken uppenbar att nyanlända med gymnasie- och eftergymnasial utbildning tvingas söka sig till arbeten med lägre utbildningskrav. Då kommer nyanlända med kortare utbildning fortfarande att ha lika svårt att få arbete. De trängs helt enkelt undan.
- Det är svårt att etablera sig utan gymnasieutbildning också i arbetaryrken. Om inte utgångspunkten är omfattande utbildningssatsningar av olika slag, för att höja likväl som att ta tillvara kompetens, är risken uppenbar att kort utbildade fortfarande har svårt att få jobb medan längre utbildade kommer att vara överkvalificerade för de jobb de får.
Tre slutsatser
En första slutsats är att försök att stimulera fram fler enkla jobb genom sänkta lägstalöner skulle vara en ineffektiv sysselsättningsstrategi.
- Risken är stor att en enkla-jobb-strategi skulle försvaga matchningen på arbetsmarknaden, i synnerhet för flyktingar med gymnasie- och eftergymnasial utbildning, samtidigt som kort utbildade skulle ha svårt att etablera sig, förklarar Ulrika Vedin.
En andra slutsats är att på sikt skulle fler enkla låglönejobb innebära en svagare produktivitetsutveckling och en långsammare strukturomvandling.
- Hög produktivitetsutveckling och positiv strukturomvandling får vi genom kompetensförsörjning och god matchning på arbetsmarknaden.
En tredje slutsats är att det vore oklokt att inte satsa på kompetensförsörjning.
- Vi behöver tillgodose den efterfrågan som finns på bland annat gymnasialt yrkesutbildade som ökar kraftigt och som vi kommer att ha stor brist på framöver, särskilt inom vård och omsorg.
Alla ska kunna leva på sin lön
- Det vi står inför nu är ett vägval mellan positiv och negativ strukturomvandling och mellan hög och låg produktivitetsutveckling, kort sagt, ett vägval som i grunden handlar om vilken samhällsmodell vi ska ha i Sverige. Fler låglönejobb skulle innebära en lägre produktivitetsutveckling och därmed negativ strukturomvandling. Det skulle påverka den ekonomiska tillväxten.
Sänkta lägstalöner skulle göra det ännu svårare för framför allt dem som arbetar inom kvinnodominerade arbetaryrken att kunna leva på sin lön. Det kan kanske på kort sikt kompenseras med stöd från den generella välfärden.
- På sikt kommer det dock att bli svårt, för att inte säga omöjligt, att värna de generella välfärdssystemen. Om allt mer av de gemensamt finansierade välfärdslösningarna behöver användas för att stödja dem som arbetar men ändå är fattiga, skapas ett starkt tryck på mindre generös välfärd, säger Ulrika Vedin.
Läs hela rapporten Sänkta lägstalöner - ett sidospår i etableringsfrågan.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.